Healthylane Vi stärker medarbetarnas hälsa i hela organisationen

Genom verktyg och systemstöd för HR och chefer, avlastar vi administrationen och gör det möjligt att arbeta förebyggande med arbetsmiljö och hälsa.

Vårt tjänsteutbud Kontakta ossVill bli kund Boka demo

Friskfaktorer för psykisk hälsa

Hälsa

Friskfaktorer för psykisk hälsa

Den psykiska ohälsan ökar och är i dag den främsta orsaken till sjukskrivning. Det är framför allt vanligt med längre sjukskrivningar och rehabiliteringsbehov i samband med psykisk ohälsa som till exempel utmattningssyndrom. Medan det kan finnas flera bakomliggande orsaker till den psykiska ohälsan är dålig arbetsmiljö och stress på jobbet vanliga riskfaktorer. För att vända den här utvecklingen och förebygga problemen krävs det att vi gör mer än att bara åtgärda riskerna. Vi behöver även satsa på friskfaktorer där vi jobbar proaktivt med att lyfta fram och stärka det som får de anställda att må bra och känna lust och engagemang. Att arbeta förebyggande med den psykiska hälsan motverkar inte bara sjukfrånvaron, utan främjar dessutom trivsel och produktivitet. Så här kan friskfaktorer förbättra den psykiska hälsan.

Riskfaktorer i arbetsmiljön – därför drabbas så många av psykisk ohälsa

CMD, Common Mental Disorders, är ett samlingsnamn för den vanligaste lättare psykiska ohälsan. Inom det begreppet hittar vi till exempel depression, ångest- och paniksyndrom och fobier. Den kanske vanligaste diagnosen bakom sjukskrivning är det som vi i Sverige kallar för utmattningssyndrom. Det är ett tillstånd som inträffar när en person utsätts för långvarig stress utan möjlighet till återhämtning. Det påverkar både den fysiska och psykiska hälsan -och det är ett tillstånd som gradvis blir värre och värre om ingen förändring sker - tills den drabbade slutligen går in i väggen och blir sjukskriven.

Vill du veta mer om hur stress påverkar hälsan kan du läsa vårt inlägg
”Det här är stress - därför blir vi sjuka av den och så kan vi förebygga stress”

De riskfaktorer på arbetsplatsen som ofta ligger bakom problemen med psykisk ohälsa är bland annat:

  • För hög arbetsbelastning och för lite resurser.
  • Bristande ledarskap.
  • Brist på inflytande och kontroll i arbetet.
  • Otydlighet kring roller, förväntningar och ansvar.
  • Konflikter, särbehandling och orättvisor.
  • Få möjligheter till utveckling.

Friskfaktorer som främjar den psykiska hälsan

Inom psykologin pratar man om skyddsfaktorer som gör att vi får en bättre motståndskraft mot påfrestningar som kan påverka vår psykiska hälsa. Exempel på skyddsfaktorer är bland annat goda relationer, stark självkänsla, att trivas och känna mening med livet och sitt arbete, få tillräckligt med sömn och återhämtning och att uppleva trygghet. Det fungerar på samma sätt i arbetslivet. Att lyfta fram det positiva ger oss bättra motståndskraft för påfrestningar i jobbet. För att lösa problemet med sjukfrånvaro på grund av psykisk ohälsa räcker det alltså inte bara med att åtgärda riskfaktorerna. Det behövs dessutom ett proaktivt arbete med fokus på att främja den psykiska hälsan.

Det ger dessutom resultat. Forskning har visat att de företag som aktivt arbetar med friskfaktorer har upp till tre gånger lägre sjukfrånvaro jämfört med snittet. Det som särskiljer de här friska arbetsplatserna är att de satsar på en rad friskfaktorer som är bra för den psykiska hälsan.

Institutet för stressmedicin har delat upp de viktigaste friskfaktorerna för psykisk hälsa i fem nyckelområden:

  • Ett bra ledarskap. Cheferna i organisationen är närvarande och lyhörda samt har en hög social kompetens. De lyssnar på sina medarbetare och sätter sig in i deras situation. De tar problem på allvar och samarbetar med de anställda för att lösa dem. I friska organisationer får även cheferna ett stöd som hjälper dem i deras arbete. Det finns även en balans i antalet medarbetare per chef så att cheferna kan vara tillgängliga utan att själva utsättas för stress.
  • Möjligheter till utveckling och utbildning. En frisk arbetsplats där den psykiska hälsan främjas satsar på sina anställda. Det finns tydliga möjligheter för lärande och utveckling. Det finns möjlighet att tillgodose individuella önskemål om kompetensutveckling och utbildning. Medarbetarna har även möjlighet att kunna byta arbetsuppgifter, samt att kunna avancera inom organisationen.
  • Delaktighet och kommunikation. Det finns en öppen och tillåtande kommunikation inom organisationen där alla får komma till tals och information flyter åt båda håll. Det finns kanaler och forum för diskussioner och möjlighet för medarbetarna att komma med förslag och kritik. De anställda har även möjlighet att påverka sina arbetsuppgifter och hur de utförs.
  • Tydlighet kring mål och värdegrund. Mål, förväntningar och visioner kommuniceras tydligt och är kända av alla i organisationen. Det finns en tydlighet kring roller, arbetsuppgifter och ansvarsområden. Sker det några förändringar, som till exempel omorganisationer, är de välmotiverade och kommuniceras tydligt med möjlighet till inflytande. Det finns även en rättvisa i organisationen, och alla behandlas på ett jämlikt sätt. De anställda vet var de kan vända sig för att få hjälp om de har problem.
  • Det finns ett strategiskt arbete med arbetsmiljön och hälsan. Det sker ett aktivt systematiskt arbetsmiljöarbete som involverar alla i verksamheten. Ledningen har en kännedom om hälsoläget hos de anställda, och en förståelse för vad det är som påverkar hälsa och sjukfrånvaro. Det finns ett proaktivt hälsoarbete med olika sorters stöd för att främja medarbetarnas fysiska och psykiska hälsa.

Satsa på det positiva

När det kommer till den psykiska hälsan så skiljer den sig från den fysiska. Hälsoproblem orsakade av stress börjar ofta i mindre skala för att gradvis förvärras. Det kan vara svårt för både den som är drabbad och för den personens chef att upptäcka ohälsan innan det är för sent. Därför är det ännu viktigare med ett förebyggande proaktivt arbete kring den psykiska hälsan.

Att inte bara åtgärda riskfaktorerna kring psykisk hälsa, utan att omvandla dem till friskfaktorer, stärker dessutom de anställdas välmående och engagemang. Medarbetare som känner att de har kontroll, inflytande, balans och trygghet; samt som känner sig sedda och uppskattade i en öppen och inkluderande miljö trivs bättre och ger mer. De håller sig inte bara friska psykiskt och fysiskt, de blir även mer produktiva. Därför kan arbetet med friskfaktorer ses som ett verktyg för både hälsa och utveckling.

Magnus Svartengren, professor vid institutionen för arbets- och miljömedicin vid Uppsala universitet, är en av de som har forskat mycket kring friskfaktorer. Enligt honom är det bättre att se friskfaktorer som en process i stället för ett mål som ska uppnås. Finns det ett fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete som inkluderar den sociala och organisatoriska arbetsmiljön med frågor som delaktighet och kommunikation, då blir friskfaktorerna en naturlig del av organisationen. Dessutom blir arbetsmiljöarbetet en resurs och inte bara ett sätt att åtgärda problem. En resurs som gynnar den psykiska hälsan och välmåendet på arbetsplatsen.

Vill du veta mer om hur du håller bra medarbetarsamtal om psykisk ohälsa för att kunna skapa långsiktiga lösningar?

Ladda ner vår guide

Fler blogginlägg

En kvinna vandrar på en väg men sitt barn på ryggen

29juni

Hälsa

Vad betyder friskfaktorer?

två kvinnor som arbetar vide en dator

25 nov

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete – så fungerar det och därför är det bra

En man som bär en portfölj

25 nov

Utbrändhet

Utbrändhet - så vet du om du är drabbad och så undviker du att bli de

Vi använder cookies för att förbättra användarupplevelsen på vår hemsida.