Friska medarbetare, lönsamma företag

Tjej som vilar

Stress

Det här är stress - därför blir vi sjuka av den och så kan vi förebygga stress

Det har blivit allt vanligare att vi blir sjuka av stress. Antalet personer som blir sjukskrivna på grund av utmattningssyndrom har sexdubblats sedan 2010 och när någon väl insjuknar på grund av stress slutar det ofta i en långtidssjukrivning med behov av återhämtning och rehabilitering. Något som självklart drabbar den sjuke väldigt hårt men även arbetsgivaren och samhället. Alla skulle vinna väldigt mycket på om vi kunde hantera stressen bättre och förebygga att vi blir sjuka av den.

Det kanske låter besynnerligt att något som alltid har funnits har börjat försämra vår hälsa på det här sättet så om vi ska kunna motverka stressen behöver vi först svara på de viktiga frågorna: Vad är stress?; Varför blir vi sjuka av stress?; Hur förebygger vi stress?

Vad är stress?

Stressreaktioner är faktiskt någonting helt naturligt och är helt enkelt kroppens strategi för att hålla oss vid liv. Om vi utsätts för ett hot behöver vi snabbt kunna mobilisera energi för att antingen bekämpa hotet eller fly från det, det vill säga det som vi brukar kalla för kamp- och flyktresponsen. En stressreaktion är alltså kroppens sätt att snabbt lösa ett problem som vår hjärna tolkar som livshotande.

När vi råkar ut för ett hot, till exempel att vi blir attackerade av ett vilt djur, uppfattar vår hjärna hotet och skickar genast ut ett larm till vårt sympatiska nervsystem. Det är en del av vårt autonoma nervsystem som styr de kroppsfunktioner som vi inte själva kan påverka medvetet, till exempel andning, blodtryck och puls. För att snabbt kunna bemöta hotet börjar det sympatiska nervsystemet skicka ut signaler att vår kropp ska utsöndra stresshormoner som adrenalin, kortisol och noradrenalin i blodet. Det här gör att funktionerna i kroppen omprioriteras och ändras, till exempel genom att:

  • Vi får högre puls och blodtryck vilket gör att musklerna får mer blod och energi att agera. Musklerna drar även ihop sig och förbereder sig på att fly eller ta strid.
  • Blodet koagulerar snabbare ifall vi skulle skadas och börja blöda
  • Vi blir mindre känsliga för smärta
  • Vi fokuserar på hotet framför oss och andra kognitiva förmågor nedprioriteras. Vi känner oss också räddare och mer fientliga.
  • De delar av kroppens funktioner som inte behövs för att bemöta det omedelbara hotet nedprioriteras, bland annat påverkas matsmältningen, huden, immunförsvaret och fortplantningen
  • En annan stressreaktion som kan inträffa om vår hjärna anser att hotet inte går att bemöta med kamp eller flykt är spela död-reaktionen. Det är helt enkelt kroppens strategi att låtsas vara död för att undkomma faran. Det som då händer är att kroppen drar ned på all energi, vilket gör att vi känner oss trötta, svaga, yra och svimningsfärdiga. Vi påverkas även mentalt av reaktionen och känner oss utmattade, nedstämda, i behov av tröst eller av att få vara ifred.

Det här är alltså naturliga reaktioner som kroppen använder sig av för att skydda oss i hotfulla situationer. Dessvärre ser vårt moderna liv ut på ett sätt som förvirrar vår hjärna så att den har svårt att bedöma vad som är en hotfull situation och vad som inte är det. Det är då stressen går från att vara en överlevnadsfunktion till att bli ett hälsoproblem.

Därför blir vi sjuka av stress

Kroppens stressreaktion är alltså väldigt värdefull för oss när vi snabbt måste mobilisera energi för att bemöta ett tillfälligt hot. Men nyckelordet här är tillfälligt. Vår stressreaktion utvecklades för korta, explosiva situationer som sedan följs av återhämtning. Vi antingen slåss med eller springer iväg från det vilda djuret och sedan kan vi pusta ut och vara glada över att faran är över. I dag är det inte ofta vi råkar ut för vilda djur eller andra faror, men vår hjärna spanar fortfarande efter hot och skickar ut samma larm om den upplever att vi är i fara. Exakt vad som upplevs som ett hot och en orsak till stress är naturligtvis olika från person till person, men de vanligaste livssituationerna som drar igång vårt stressförsvar är bland annat när det hopas mer jobb än det finns tid eller resurser för, korta deadlines och allmän tidsbrist, dålig arbetsmiljö, konflikter både på jobbet och privat, en känsla av hjälplöshet, höga krav, separationer, arbetslöshet, otrygghet, ekonomiska problem och så vidare.

Vår hjärna är heller inte så bra på att skilja på riktiga hot och saker som vi tänker på som hot. Hjärnan reagerar till exempel på exakt samma sätt om vi ligger vakna och oroar oss över att missa bussen nästa morgon som den skulle göra om vi faktiskt måste springa efter bussen när vi ser den åka iväg innan vi hunnit fram till hållplatsen. Vi kan alltså trigga igång samma stressreaktion genom att bara tänka på något som vi tycker är en jobbig situation.

Stressreaktionerna utvecklades för att vara kortvariga - några minuter eller på sin höjd någon timme - men våra moderna stressfulla situationer och tankar varar i regel mycket längre än så. När kroppen stannar i en långvarig stressituation utan möjlighet till återhämtning blir det skadlig för oss och för eller senare blir vi sjuka. Så här reagerar kroppen på långvarig stress:

  • Muskler som har varit spända under lång tid börjar värka
  • Magen och matsmältningen krånglar
  • Blodtrycket ligger högt
  • Vi drabbas lättare av smärta, värk och infektioner
  • Vi upplever återkommande och långvarig trötthet och utmattning
  • När stresshormonerna utsöndras i kroppen under en längre tid börjar de påverka vårt minne, vår koncentrationsförmåga och andra kognitiva funktioner negativt. Vi får svårt för att fokusera, att komma ihåg saker och vi blir även lättirriterade.
  • Långvarig stress leder ofta också till sömnproblem, nedstämdhet, ångest, depression, och utbrändhet (utmattningssyndrom). Även fibromyalgi och hjärtproblem kan kopplas till långvarig stress.
  • En långdragen stressituation kan leda till att nervsystemet fortsätter att försöka bygga upp kroppen trots att energiförbrukningen är lägre. Då är det vanligt att man känner ett behov av att trösta sig med socker, fet mat eller alkohol, något som i sin tur kan leda till sjukdomar och hälsoproblem.

Så förebygger vi stress

Stress blir alltså ohälsosam när den är långvarig och vi inte får den vila och återhämtning som vi behöver. Det går att förebygga och motverka den här typen av skadlig stress på arbetsplatsen, det viktiga är att man känner till vilka riskfaktorer som finns och hur man hanterar dem så att man kan skapa en god arbetsmiljö som leder till friska medarbetare och friska företag. Här är några metoder och verktyg för att motverka stress:

  • Ha en öppen och tillåtande dialog. Många känner sig överväldigade och ensamma när de befinner sig i en stressig situation. Att kunna prata om problemen med andra lättar på trycket och det går att åtgärda de stressiga situationerna innan de börjar göra skada. Genom att skapa kanaler för kontinuerlig feedback blir det även lättare att upptäcka dolda stressfaktorer, till exempel lösningar som introduceras för att effektivera arbetet men som skapar stress för att användarna måste lära sig den nya lösningen utöver alla andra arbetsuppgifter.
  • Skapa rutiner för hur man hanterar stress och belastningstoppar, exempelvis för att omfördela eller öka resurser, minska krav och uppgifter, och planera in tid för vila och återhämtning efter tuffa perioder
  • Tydlighet kring mål, förväntningar och ansvar ökar känslan av kontroll och minskar stressen. Även feedback efter avslutade arbetsuppgifter hjälper hjärnan att släppa en uppgift och gå in i återhämtningsläge.
  • Att bli sjuk av långvarig stress är en process som sker gradvis över tid, vilket kan göra det svårt för arbetsgivare att känna igen de första symtomen. Att samarbeta med en hälsopartner som jobbar med hälsofrämjande och förebyggande insatser för att minska och förhindra sjukfrånvaron gör att det går att upptäcka stressens påverkan innan det slutar i hälsoproblem. Insatser som sjukvårdsrådgivning, hälsocoach och hälsoanalys gör att det går att upptäcka stress och ohälsa på ett tidigt stadium och det är lättare att se vilka hälsoinsatser som behöver sättas in. Friska medarbetare ger friska företag, och alla vinner på att motverka stressen.

Fler blogginlägg

två kvinnor som arbetar vide en dator

25 nov

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete – så fungerar det och därför är det bra

En man som bär en portfölj

25 nov

Utbrändhet

Utbrändhet - så vet du om du är drabbad och så undviker du att bli de

Tjej som sitter i fönstret

25 nov

Psykisk ohälsa

Vad är psykisk ohälsa - vi reder ut begreppen