Det här händer i kroppen när vi blir stressade

Stress förknippas allt oftare med hälsoproblem och långtidssjukskrivningar. Faktum är att stress är en naturlig reaktion som har utvecklats för att hålla oss vid liv genom att mobilisera energi när vi behöver hantera ett hot. Om stressen däremot blir långvarig utan att vi får möjlighet att återhämta oss, börjar kroppen och hjärnan att påverkas negativt av det långvariga energipådraget. Det här är vad som händer i kroppen när vi är stressade.

Så agerar vårt nervsystem för att skydda oss från hot

Det sympatiska nervsystemet är en del av kroppens autonoma nervsystem, det vill säga det system som styr över de kroppsliga funktioner vi inte kan kontrollera med viljan. Några exempel är de inre organen, blodtryck och andning. Det sympatiska nervsystemet blir aktivt när vår hjärna upplever att vi står inför ett hot. Då omprioriteras kroppens funktioner för att frigöra mer energi så att vi ska kunna bekämpa eller fly från hotet. Den så kallade kamp- och flyktreaktionen

Om det sympatiska nervsystemet fungerar som kroppens gaspedal är kroppens broms det parasympatiska nervsystemet. Det fungerar som så att kroppen börjar prioritera återhämtning och fylla på med nya resurser. När de här två systemen är i balans ger det ena kroppen kraft att möta hot medan det andra bromsar upp energipådraget så att kroppen återhämta kan sig.

Den här stressreaktionen har vi utvecklat för att snabbt kunna bemöta tillfälliga hot, till exempel en attack från ett vilt djur. Om de stressiga situationerna blir återkommande och långvariga utan möjlighet till återhämtning, exempelvis om det blir för mycket att göra på jobbet, uppstår det en obalans som med tiden påverkar vår hälsa.

Så här förändras våra kroppsliga funktioner vid stress

När vår hjärna tolkar någonting som ett hot skickar den alltså en signal till det sympatiska nervsystemet att förbereda kroppen på att kämpa eller fly. Då sker en rad med förändringar och reaktioner i vår kropp

• Olika stresshormoner frigörs i kroppen, till exempel noradrenalin som gör att både kroppen och sinnet blir på helspänn, adrenalin som ger oss mer energi och får oss att bli vakna och alerta, samt kortisol som både reglerar hur kroppen omsätter socker och fett, och dämpar vår fysiska och psykiska medvetenhet så vi inte känner hur stressade och utmattade vi är. De här stresshormonerna styr tillsammans om hur kroppens funktioner prioriteras och används.
• En av de första effekterna är att pulsen, blodtrycket och blodsockret ökar så att musklerna får mer energi. Musklerna spänns dessutom så vi blir redo att snabbt kämpa eller fly
• Blodet koagulerar snabbare ifall vi skulle börja blöda. Vi blir även mindre känsliga för smärta.
• Luftrören vidgas men samtidigt så spänns andningsmusklerna i diafragman så att andningen blir ytlig och snabb.
• Kroppen börjar svettas för att skydda sig mot överhettning vid en kamp/flyktsituation. Samtidigt så omfördelas blodflödet till de större musklerna och blodcirkulationen i händer och fötter minskar. Det leder till kallsvettiga händer.
• De kroppsliga funktioner som inte är nödvändiga för att ta itu med hotet vi står inför sätts på sparlåga. Det sker med bland annat matsmältningen, immunförsvaret, fortplantningen samt hud och hår.
• Även hjärnan påverkas av stresshormonerna. För att vi ska fokusera främst på hotet vi möter så nedprioriteras andra kognitiva förmågor som minne, logik, inlärning och koncentrationsförmåga. Vår hjärna prioriterar istället det negativa (faror och hot) vilket gör att vi blir räddare, vaksammare och rfientligare

Ladda ner vår guide om verktyg för att förebygga och minimera stress

Hur långvarig stress påverkar kroppen och hälsan

En stressreaktion är som sagt tänkt att vara kortvarig (några minuter eller på sin höjd någon timme). Sedan ska kroppen bromsa in stresspådraget och återhämta sig. De situationer som vår hjärna uppfattar som hot i dagens värld kan däremot pågå mycket längre än så. Att till exempel ha för höga krav på sig på jobbet, ha relationsproblem eller ekonomiska problem kan pågå i månader och år. När stressreaktionen inte bromsas in och det parasympatiska nervsystemet inte får möjlighet att ställa om kroppen till återhämtning blir stressen ett hälsoproblem. Att ha ständigt höga nivåer av stresshormon kan bland annat leda till:

• Högt blodtryck. Något som i längden kan leda till problem med hjärta och kärl.
• Värk och inflammationer i muskler som ständigt är spända. Det kan även visa sig i form av darrningar och tandgnissling. Spända nackmuskler kan även leda till yrsel och migrän.
• Problem med magen och matsmältningen, exempelvis magkatarr, kramper, svullen buk, förstoppning eller diarré.
• Viktsvängningar och bukfetma på grund av höga kolesterol- och blodsockernivåer.
• Återkommande infektioner och svårläkta sår när immunförsvaret går på sparlåga.
• Att kroppen befinner sig i ett långvarigt stresspådrag dränerar den på energi. Det resulterar i en konstant trötthet och utmattning som inte går att sova bort. Samtidigt blir det svårt att slappna av när stresshormonerna håller sinnet i ett ständigt vaksamt läge. Det är vanligt med sömnproblem.
• Problem med hud, hår och naglar. Förutom att den delen av kroppen nedprioriteras vid stress så påverkas även hur vi tar upp näring. Brist på vitaminer och mineraler kan leda till sköra naglar, livlöst hår eller håravfall. Stresshormonet kortisol har även en påverkan på talgkörtlarna, och det är vanligt med finnar, utslag och eksem som en påföljd av långvarig stress.
• Bristande sexlust. Män kan drabbas av potensproblem.
• Problem med de kognitiva förmågorna, till exempel problem med minne, inlärning, koncentrationsförmåga och problemlösning.
• Ett ständigt påslag av stresshormoner påverkar även känslorna. Det är vanligt med humörsvängningar och irritabilitet, men även med oro, ångest och nedstämdhet. Ökad reaktivitet i det autonoma nervsystemet kan leda till panikattacker.

Den obalans som uppstår i kroppen vid långvarig stress kan i längden leda till hälsoproblem som hjärt- och kärlsjukdomar och diabetes. Det är också vanligt att långvarig stress utan återhämtning leder till utmattningssyndrom. Det inträffar när någon som är stressad pressar sig ännu hårdare för att orka med när kroppen börjar säga ifrån. Det leder till slut till det som brukar kallas för att gå in i väggen, det vill säga att den fysiska och psykiska utmattningen blir så svår att det inte längre går att fungera i vardagen. Då krävs det längre sjukskrivning och rehabilitering.

Kunskaper om hur långvarig stress påverkar kroppen tillsammans med olika sätt att motverka och hantera stressen ökar förutsättningarna för en sund balans och ett hälsosamt liv.

Ladda ner vår guide om verktyg för att förebygga och minimera stress