Så hjälper du medarbetarna att hantera orostankar

Vi har precis tagit oss igenom en två år lång pandemi och världsläget fortsätter att vara instabilt och oförutsägbart. När någonting upplevs som osäkert och otryggt uppstår ofta oro. Det är en helt naturlig reaktion, men när oron blir ihållande och långvarig kan den leda till ångest och andra problem som påverkar både den fysiska och psykiska hälsan.

Orostankar kan orsaka stress och försämra både arbetsmiljön och den allmänna stämningen på arbetsplatsen. Det finns dock mycket som du som arbetsgivare kan göra för att hjälpa och stötta medarbetarna när de drabbas av oro.

Vad är oro?

Precis som stress är oro en av våra naturliga försvarsreaktioner som har utvecklats för att hjälpa oss att överleva. Där stress mobiliserar kroppen inför att hantera ett hot, har oron som syfte att hjälpa oss att planera framåt och bli förberedda på utmaningar och hot. Oron börjar ofta i tanken ”vad händer om..?” vilket inleder en tankekedja där vi föreställer oss utmaningar och hur vi kan möta dem. Det kan till exempel ske inför en tenta eller ett viktigt möte där vi föreställer oss allt som kan gå fel, och hur vi kan bli bättre förberedda.

När orsaken till oron blir större, hotfullare och svårare att påverka, till exempel under pandemier, kriser och krig, kan de skrämmande tankarna bli återkommande, överväldigande och leda till ångest. Då är det lätt att fastna i negativa tankespiraler där återkommande hot dominerar och det blir svårare att se lösningar på dem. När oron inte längre är funktionell kan det leda till ångest och psykisk ohälsa.

Så påverkas vi fysiskt och psykiskt av oro

Precis som att stress påverkar vår kropp och våra kognitiva funktioner så har långvarig oro också en inverkan på hur vi mår fysiskt och psykiskt. Det här kan se olika ut från person till person. Vissa drar sig undan när de känner sig oroliga, andra vill inte vara ensamma med sina orostankar och söker kontakt. Några av de vanligaste reaktionerna på oro är bland annat:

• Rastlöshet och irritabilitet. Den som känner sig orolig kan inte slappna av eller fokusera. Oron tar formen av otålighet, svårighet att sitta still och irritation.
• Magproblem och bristande aptit. Oron får det att knyta sig i magen.
• Spända muskler. Framför allt i axlarna, nacken och i bröstkorgen.
• Hjärtslagen och andningen ökar i takt. Blodflödet prioriteras till de stora musklerna, vilket kan leda till stickningar i händer och fötter.
• Muntorrhet uppstår när salivproduktionen minskar.
• Sömnproblem. Orostankarna dyker upp vid läggdags och gör det svårt att somna. Sömnen blir orolig och sporadisk, det kan även dyka upp mardrömmar.
• Koncentrationsproblem. Orostankarna tar över och gör det svårt att fokusera på vanliga uppgifter, ger problem med inlärningsförmågan och påverkar minnet.

Om orostankarna blir ihållande kan det leda till att medarbetarna får svårare för att prestera och att samarbeta. Såväl stämningen som produktiviteten blir lidande.

Hur det går att hantera orostankar på arbetsplatsen

Det dagliga arbetet på arbetsplatsen är ett bra tillfälle att gemensamt hantera orostankarna hos personalen. Som arbetsgivare har du möjlighet att fånga upp medarbetarnas sinnestillstånd och ge dem det stöd som de behöver när de plågas av oro. Här är några effektiva metoder och verktyg för att undersöka hur de anställda mår och ge dem rätt hjälp innan oron blir för mycket.

• Ha kontinuerliga avstämningar kring det allmänna måendet. Checka av hur varje anställd mår. Det här är extra viktigt vid distansarbete där ensamheten kan leda till att orostankarna får fritt spelrum.
• Lyft fram den sociala samvaron på arbetsplatsen. När människor gör saker tillsammans minskar oron. Ta initiativ och uppmuntra till gemensamma måltider, fikapauser, promenader, aktiviteter m.m.
• Var lyhörd för de individuella behoven. Vi människor har olika sätt att hantera vår oro. En del känner att de behöver prata om det som oroar dem medan andra hellre vill bli distraherade och tänka på annat. Lyssna aktivt på varje anställd och visa respekt för hur de väljer att hantera sina orostankar.
• Beror oron på faktorer kopplade till risker i arbetsmiljön, till exempel smittspridning, är det systematiska arbetsmiljöarbetet effektivt för att upptäcka och åtgärda risker. Se till att det systematiska arbetsmiljöarbetet även inkluderar den psykosociala arbetsmiljön.
• Förmedla en känsla av trygghet och stabilitet som organisation. Det sker främst genom att visa att ni är insatta i det som sker i omvärlden och har en strategi för att bemöta förändringar och kriser. Här kan saklig och ärlig information göra en stor skillnad. Visar du som arbetsgivare att du har koll och är förberedd, samt lyfter fram vilket stöd och vilka åtgärder som finns tillgängliga, har det en lugnande effekt.
• Erbjud extern hjälp, till exempel i form av stödsamtal med terapeut eller annan hälsoexpert. Var tydlig med var någonstans medarbetarna kan vända sig när de känner att de behöver prata med någon om sina orostankar. Gör processen enkel så att de inte behöver gå via sin chef eller HR utan själva kan ta kontakt direkt med någon som kan lyssna och ge professionellt stöd.
• Kolla av och mät regelbundet hur medarbetarna mår, till exempel via digitala hälsoenkäter och temperaturmätningar. Det ger indikationer i realtid om hur stämningen är bland de anställda, om de känner sig mer stressade och oroliga än vanligt. Det går även att använda det verktyget vid distansarbete.

Ett aktivt arbete för att fånga upp och bemöta orostankar hos medarbetarna är inte bara ett effektivt sätt att skapa lugn och trygghet i oroliga tider. När kommunikation, lyhördhet och fokus på fysisk och psykisk hälsa lyfts fram och blir en del av det dagliga arbetet skapar det även en bättre arbetsmiljö och välmående. Det är så det blir möjligt att vända oro och osäkerhet till stabilitet och engagemang, något som alla vinner på.