Healthylane Vi stärker medarbetarnas hälsa i hela organisationen

Genom verktyg och systemstöd för HR och chefer, avlastar vi administrationen och gör det möjligt att arbeta förebyggande med arbetsmiljö och hälsa.

Vårt tjänsteutbud Kontakta ossVill bli kund Boka demo

Leende kvinna vid dator

Psykisk ohälsa

Skillnaden mellan reaktivt och proaktivt hälsoarbete

Skillnaden mellan reaktivt och proaktivt hälsoarbete

Det allt fler arbetsgivare som ser vinsterna med att förebygga hälsoproblem med proaktivt hälsoarbete istället för att agera först när någon blir sjuk (reaktivt hälsoarbete). Att arbeta förebyggande med hälsan på arbetsplatsen sänker sjukfrånvaron, ökar produktiviteten, främjar trivseln och engagemanget samt gör arbetsplatsen mer attraktiv.

Det är inte bara hälsan som vinner på det proaktiva hälsoarbetet. Undersökningar visar att företag som jobbar förebyggande med arbetsmiljön har högre vinst än de som agerar först när någon blir sjuk. Vi ska titta närmare på vad som skiljer de här två olika arbetssätten åt och varför proaktivt hälsoarbete är så effektivt.

Det här innebär proaktivt och reaktivt hälsoarbete

Det är bättre att förebygga problem än att agera först när problemen uppstår. Om ett företag endast bedriver ett reaktivt hälsoarbete reagerar det först när en medarbetare blir sjuk. Då sätts det in åtgärder som kan hjälpa den som drabbats tillbaka i arbete igen. Exempel på reaktiva insatser är:

  • Olika vårdinsatser
  • Medicinering
  • Sjukskrivning
  • Rehabilitering
  • Psyko- och fysioterapi
  • Arbetsträning
  • Rådgivning

Medan det reaktiva hälsoarbetet påbörjas först när någon blir sjuk eller skadas pågår det proaktiva hälsoarbetet kontinuerligt. Det fokuserar på förebyggande åtgärder som motverkar att någon skadas eller blir sjuk på arbetsplatsen. Exempel på proaktiva hälsoåtgärder är bland annat:

  • Systematiskt arbetsmiljöarbete för att upptäcka och åtgärda risker i arbetsmiljön
  • Hälsokartläggningar
  • Analysera sjukfrånvarostatistik för att upptäcka mönster och problem
  • Rutiner för att upptäcka tidiga tecken på ohälsa
  • Friskvård
  • Åtgärder och hjälpmedel för att förbättra ergonomin
  • Stöd och uppmuntran till fysisk aktivitet
  • Individuella hälsosamtal
  • Individanpassad hälsorådgivning
  • E-hälsa (digitala hälsoplattformar och andra digitala hälsolösningar)
  • Utbildning

Reaktivt och proaktivt hälsoarbete kompletterar varandra. Även om det finns många förebyggande åtgärder på arbetsplatsen som håller medarbetarna friska är det viktigt att även ha ett fungerande reaktivt hälsoarbete som stöttar den som drabbats av ohälsa och som ger rätt vård så att den sjuke kan återhämta sig och komma tillbaka igen så snart som möjligt.

Reaktivt vs proaktivt hälsoarbete i praktiken

En stor anledning till varför det proaktiva hälsoarbetet har blivit så viktigt är att den psykiska ohälsan har ökat på arbetsplatserna. Sjukskrivningarna på grund av psykisk ohälsa ökade med 67 procent mellan 2010 och 2015. I dag är det den vanligaste orsaken till sjukskrivning i Sverige och står för närmare hälften av alla sjukskrivningar. De genomsnittliga sjukskrivningstiderna är längre för den som drabbas av psykisk ohälsa. Det är även vanligare med återkommande sjukskrivningar. Den som har drabbats av psykisk ohälsa behöver dessutom i regel längre tid på sig för att kunna återgå till sitt arbete.

En av de vanligaste formerna av psykisk ohälsa är utmattningssyndrom. Det är den diagnos som vi tidigare kallade för utbrändhet eller att gå in i väggen. Utmattningssyndrom innebär en allvarlig fysisk och psykisk utmattning på grund av långvarig stress utan möjlighet till återhämtning. Den långvariga stressen kan bero på bland annat för hög arbetsbelastning, bristande ledarskap, dålig psykosocial arbetsmiljö, problem i privatlivet m.m. Det är vanligt att flera bakomliggande orsaker samverkar.

Det som gör psykisk ohälsa som till exempel utmattningssyndrom svårare att upptäcka är att den har flera faser. I ett tidigt skede kan de första symtomen misstas för någonting annat. De första varningstecknen på långvarig stress är bland annat mag- och tarmproblem, muskel- och huvudvärk, återkommande infektioner, sömnproblem och nedstämdhet. Den här fasen kan pågå under lång tid, upp till flera år, då symtomen kommer och går. Om inte situationen förändras här kommer besvären bara att förvärras. Får den som lider av utmattningssyndrom inte någon hjälp är det vanligt att hälsoproblemen byggs på med bland annat orkeslöshet, minnesproblem och koncentrationssvårigheter, plötsliga humörsvängningar, depression och yrsel. Fortsätter det här utan att någonting förändras går utmattningssyndromet in i den akuta fasen med bland annat panikångestattacker, bröstsmärtor, svårighet att orientera sig och att kommunicera. Här kan den drabbade inte längre fungera normalt på jobbet eller i privatlivet och går in i en sjukfrånvaro. Återhämtningsfasen kan pågå under en lång tid. I regel minst ett halvår, men ibland kan den vara i flera år med kvardröjande symtom och stressintolerans. Det är också vanligt att de som blivit sjuka i utmattningssyndrom blir sjuka igen om problemen som orsakade sjukdomen inte har åtgärdats.

Det är inte bara psykisk ohälsa som kan vara svår att upptäcka innan den slutar i sjukfrånvaro. Även belastningsskador och hälsoproblem på grund av bristande ergonomi kan börja med diffusa besvär som blir värre med tiden. På samma sätt kräver de här hälsoproblemen en lång tid av återhämtning och rehabilitering för att den som drabbats ska kunna återgå till arbetet.

Proaktivt hälsoarbete är lönsamt

Enligt en analys av företagshälsan Avonova har de företag som arbetar förebyggande med arbetsmiljön fem gånger högre vinstmarginal än de företag som agerar först när ohälsan är ett faktum. De företag som jobbar proaktivt med förebyggande åtgärder hade enligt analysen en vinstmarginal på 10 procent i snitt. De företag som istället fokuserade på behandling och rehabilitering hade en vinstmarginal på 2 procent

Att ett proaktivt hälsoarbete leder till bättre vinster har flera orsaker:

  • Sjukfrånvaro är mycket dyrare för arbetsgivaren är vad många tror. Läs gärna vårt inlägg ”Hur mycket kostar sjukfrånvaron?” för att se de verkliga kostnaderna när en medarbetare blir sjuk.
  • De som drabbas av psykisk ohälsa eller problem på grund av dålig ergonomi har i regel en lång tid av sjuknärvaro, det vill säga att de går till arbetet men presterar långt under sin normala förmåga på grund av att de inte mår bra
  • Friska medarbetare som känner sig värderade och omhändertagna blir mer motiverade och drivna. De trivs bättre på jobbet och presterar mer.
  • Det är vanligt att de företag som arbetar förebyggande med hälsan belönas på olika sätt, till exempel genom lägre försäkringspremier

Att jobba proaktivt och förebyggande med Healthylane kan sänka sjukfrånvaron med upp till 40 procent. Välj att arbeta proaktivt med hälsan - det vinner både medarbetarna och lönsamheten på.

Fler blogginlägg

två kvinnor som arbetar vide en dator

25 nov

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete – så fungerar det och därför är det bra

En man som bär en portfölj

25 nov

Utbrändhet

Utbrändhet - så vet du om du är drabbad och så undviker du att bli de

Tjej som sitter i fönstret

25 nov

Psykisk ohälsa

Vad är psykisk ohälsa - vi reder ut begreppen

Vi använder cookies för att förbättra användarupplevelsen på vår hemsida.