Vi reder ut begreppet ergonomi

När vi pratar om ergonomi så tänker vi ofta på värkande axlar och ryggar på grund av dåliga arbetsställningar. Eller på höj- och sänkbara skrivbord och handledsstöd. Men ergonomi är så mycket mer än bara det. Här ska vi reda ut begreppet ergonomi, hur det påverkar hälsan och produktiviteten på en arbetsplats samt vilka regler som finns.

Vad är ergonomi?

Ordet ergonomi kommer ur grekiskan och är en kombination av orden ergo som betyder arbete och nomo som betyder lag. Ergonomi handlar alltså om samspelet mellan människan och arbetsmiljön. När vi pratar om en ergonomisk arbetsplats handlar det om att den är anpassad efter de människor som arbetar i den för att undvika att de utsätts för skador och olyckor.

Ergonomi utgår från de människor som jobbar på en arbetsplats och deras individuella förutsättningar. Oavsett om man är lång eller kort, stark eller liten, ung eller gammal. Arbetsförhållandena och arbetsmiljön ska stämma överens med var och ens personliga förutsättningar.

Oftast handlar ergonomifrågor om arbetsställningar, lyft och hur kroppen används. Men ergonomi handlar om en helhetssyn på arbetsplatsen och omfattar även faktorer som ljud, ljus, luft och ventilation.

Olika typer av ergonomi

• Belastningsergonomi handlar om att förebygga skador i samband med statiska arbetsställningar och tung belastning. Inom industrin är just belastningsskador en av de vanligaste orsakerna till långtidssjukskrivningar. Vanliga problem är till exempel smärta och nedsatt funktion i rörelseorganen. Det kan bero på bland annat tunga lyft på felaktiga sätt, enformiga och upprepade rörelser och dåliga arbetsställningar. Belastningsergonomi är viktig även när det kommer till kontorsarbete. Människokroppen är skapt för rörelse och variation. Att sitta stilla för länge i en statisk arbetsställning kan också leda till skador. En arbetsplats som aktivt arbetar med belastningsergonomin tar hänsyn till bland annat arbetsställningar, verktyg och individuella arbetsplatser, hjälpmedel, användarvänlighet, utbildning, arbetets innehåll m.m. Det ska finnas tillräcklig med variation i rörelse och belastning samt möjlighet till vila och återhämtning.
• Ljudergonomi handlar ofta om buller och ljudnivåer som överskrider gränsvärdena, men det berör även andra faktorer som är svårare att mäta, till exempel störande bakgrundsljud som samtal, skratt, musik, telefoner och elektronik som låter. En arbetsplats som arbetar med ljudergonomin tar hänsyn till arbetsplatsens utformning (till exempel att ha separata platser för samarbete och för arbetsuppgifter som kräver mer koncentration), förbättrar akustiken med särskilda möbler och hjälpmedel, tar fram riktlinjer och regler för ljud på arbetsplatsen etc. Röstergonomi är samspelet mellan rösten och arbetsmiljön, och det är nära kopplat till ljudergonomin. En god röstergonomi innebär att arbetsplatsen är utformad så att det är möjligt att använda rösten på ett sätt som inte leder till röststörningar som heshet eller rösttrötthet.
• Ljusergonomi handlar bland annat om belysning där ljuset antingen är för svagt eller för starkt, om det är stora ljusskillnader mellan olika rum, eller om ljuset är dåligt riktat så att det ger reflexer som orsakar stress, koncentrationsproblem och dåliga arbetsställningar. God ljusergonomi på arbetsplatsen tar hänsyn till nivåerna på belysningen, ljuskontrasterna mellan olika utrymmen, ljusflimmer, rätt riktat ljus, personligt anpassat ljus, färgåtergivning och möjlighet till dagsljus vid arbetsplatserna. Synergonomi är kopplad till ljusergonomi och handlar om att kunna se ordentligt. En god synergonomi går ut på att skapa förutsättningar som minskar riskerna för att till exempel behöva kisa, böja eller sträcka på sig för att kunna se, samt gör det möjligt att kunna se ordentligt så att misstag och olyckor undviks.
• Luft och ventilation handlar om att ha ett ergonomiskt klimat på arbetsplatsen där luftkvalitet, temperatur, luftfuktighet, lukter m.m. inte leder till irritation, problem eller skador
• Kognitiv ergonomi handlar om hur vi tar in och tolkar information i samspelet mellan människa och teknik. I takt med att vi använder allt mer teknik i våra jobb och i vår kommunikation kan informationsflödet bli för överväldigande och för intensivt och orsaka digital stress. En god kognitiv ergonomi går ut på att skapa förutsättningar för att sortera alla intryck och kunna hantera information utan att bli överbelastad eller stressad av den.

Vilka regler är det som styr ergonomin på arbetsplatsen?

Det är Arbetsmiljöverkets föreskrifter som styr ergonomin på arbetsplatsen. De har som syfte att styra hur en arbetsplats ska utformas ur ett arbetsmiljöperspektiv så att ingen medarbetare ska skada sig eller drabbas av ohälsa.

Föreskrifterna för arbetsplatsens utformning (AFS 2020:1) tar bland annat upp krav och råd kring belastning, inomhusklimat och ventilation, dagsljus och belysning, personalutrymmen och utrymning. Föreskrifterna är tvingande, vilket innebär att arbetsgivaren har ansvaret för arbetsmiljön och ska följa föreskrifterna. AFS 2020:1 gäller från och med den 1 januari 2021, och ersätter de tidigare föreskrifterna AFS 2009:2

Hur viktigt är det med ergonomi?

Att aktivt arbeta med ergonomi på arbetsplatsen förbygger risker, skador och ohälsa. I dag beror en stor del av långtidssjukskrivningarna på ergonomiska problem som belastningsskador och olika former av stress. En typ av ohälsa som ofta kräver rehabilitering och som det tar lång tid att återhämta sig från. Det går att förebygga den här sjukfrånvaron med en god ergonomi.

Att arbeta med ergonomin förebygger inte bara sjukdom och skada. En sund och trivsam arbetsmiljö ökar även livskvaliteten och engagemanget hos de anställda. Det leder till ökad produktion, mer innovation och bättre kvalitet. Enligt en studie från International Social Security Association ger varje krona som satsas på att förbättra arbetsmiljön minst det dubbla tillbaka, bland annat i form av sänkt sjukfrånvaro, bättre trivsel och högre engagemang. Ergonomi är alltså inte bara att följa arbetsmiljöreglerna, det är en god investering i människors hälsa och verksamhetens lönsamhet.

Hur skapar man en ergonomisk arbetsplats?

Ergonomin på arbetsplatsen handlar om de individuella förutsättningarna. Varje verksamhet har sina egna specifika utmaningar. Inom industri och tillverkning är det till exempel vanligare med tunga lyft medan kontorsarbete handlar mer om stillasittande i dåliga arbetsställningar. Därför är det viktigt att utgå från det systematiska arbetsmiljöarbetet när det kommer till att skapa en god ergonomi. Det vill säga att kontinuerligt granska arbetsmiljön för att upptäcka och åtgärda riskerna i den.

Utöver det systematiska arbetsmiljöarbetet finns det några andra tips och råd för hur det går att göra arbetsplatsen mer ergonomisk:

• Använd hjälpmedel. Rör det sig om kontorsarbete kan hjälpmedel som höj- och sänkbara skrivbord, inställbara stolar, stöd för svank och handled m.m. förbättra ergonomin och förebygga skador.
• Få in variation och rörelse. Ha gärna rutiner, både personliga och för hela personalen, som uppmuntrar till rörelse, pauser och variation.
• Se inte bara ergonomin som en arbetsmiljöfråga utan se det även som en strategisk investering i personalvård, varumärke och produktivitet.
• Ta hjälp av företagshälsovården, arbetsmiljökonsulter eller hälsoexperter för att få hjälp med att granska arbetsmiljön, utbildningar, få tips och råd om hur det går att förbättra ergonomin på arbetsplatsen m.m.

Ladda ner vår checklista om hur du säkerställer en ergonomisk arbetsplats för dina medarbetare