Hälsa

Så får ni koll på er frisknärvaro

För det flesta arbetsgivare är det viktigt att hålla koll på sjukfrånvaron, vilket leder till att hälsoarbetet i organisationen främst fokuserar på att åtgärda och förebygga risker och problem. Men att arbeta med hälsa är så mycket mer än att bara se till att medarbetarna inte blir sjuka.

Ett hälsofrämjande arbete fokuserar mer på de faktorer som får människor att må bättre och trivas. Det leder inte bara till minskade sjuktal, utan även till friskare medarbetare som har ett högre engagemang och är mer produktiva.

Frisknärvaro handlar om det som får människor att må bra på jobbet. Kan du mäta och analysera frisknärvaron i din organisation kan du också utveckla de faktorer som får dina medarbetare att må ännu bättre. Så här får du koll på frisknärvaron.

Att var frisk är mer än att bara vara fri från sjukdom

En god hälsa är inte bara frånvaron av sjukdom. Det handlar även om att våra fysiska och psykiska behov tillfredsställs. Det inkluderar hälsoskapande beteenden, goda vanor, positiv påverkan, stimulans, en sund livsstil m.m. Att öka frisknärvaron går ut på att identifiera och stärka de här hälsofrämjande faktorerna. Som en proaktiv hälsostrategi leder det arbetet inte bara till minskad sjukfrånvaro, utan även till bland annat:

• Mer fysisk och mental ork, vilket leder till högre produktivitet.
• Högre stresstålighet.
• Starkare immunförsvar och bättre motståndskraft mot sjukdomar och infektioner.
• Mer trivsel, högre engagemang, en bättre social arbetsmiljö och en starkare gemenskap.
• En attraktivare arbetsplats där medarbetarna trivs och stannar kvar, samt att det blir lättare att locka nya talanger.

En ökad frisknärvaro sänker alltså inte bara sjuktalen, den höjer välmåendet, trivseln och arbetsglädjen på arbetsplatsen.

Hur du kan mäta frisknärvaron

Att mäta sjukfrånvaro är enkelt, men hur mäter vi det som fungerar? Finns det nyckeltal som anger välmåendet i en organisation?

En del företag anger sin frisknärvaro enligt ekvationen andelen anställda som är friska (det vill säga som har högst fem dagars sjukfrånvaro per år eller likande värde) under en tolvmånadersperiod. Då anges frisknärvaron i procent, till exempel att 90 procent av de anställda kan klassas som friska. Det är en bra början, men som vi känner till så är närvaron på jobbet inte lika med att man mår bra. En del går till arbetet fast de inte mår bra. Dessutom handlar frisknärvaro om att lyfta fram det som bra för hälsan, inte om frånvaron av sjukdom.

Ladda ner vår guide om att omvandla riskfaktorer till friskfaktorer

På uppdrag av Regeringen har Myndigheten för arbetsmiljökunskap och Arbetsmiljöverket tillsammans med Folkhälsomyndigheten och Försäkringskassan tagit fram rapporten ”Friskfaktorer på organisatorisk nivå som kan mätas och följas över tid”. Det är en del av en ny arbetsmiljöstrategi för att främja hälsan. En arbetsmiljö som inte bara är bra utan även hälsofrämjande gynnar både människor, företag och samhället i stort. Medan rapporten visade att friskfaktorer och frisknärvaro är nya områden där vi fortfarande inte har full insikt i hur vi ska mäta och analysera det som är bra för hälsan, så lyckades den med att identifiera några friskfaktorer på organisatorisk nivå som verkar hälsofrämjande. Det som kan användas för att mäta och utveckla frisknärvaron är till exempel:

• Ledarskapet. Det finns tydliga kopplingar mellan ledarskap och hälsa. Närvarande, empatiska och lyhörda chefer bidrar till frisknärvaron. Det här kan bland annat mätas via hur många medarbetare varje chef ansvarar för, ledarskapsindex, medarbetarundersökningar, chefernas kunskapsnivå kring hälsa och välmående etc.
• Utvecklingsmöjligheter och lärande. En annan faktor som kännetecknar friska organisationer är personalens utvecklingsmöjligheter. På arbetsplatser med en hög frisknärvaro finns det inte bara möjligheter till kompetensutveckling, det uppmuntras aktivt. Dessutom är lärandet inte enbart fokuserat på arbetet utan handlar även om personlig utveckling. Ett nyckeltal kunde vara att mäta andelen utvecklingsmöjligheter och hur många medarbetare som utnyttjar dem, samt hur individuella önskemål om utbildning tillgodoses.
• Delaktighet och kommunikation. Möjligheten till inflytande och en öppen och tillåtande kommunikation är andra kännetecken för friska arbetsplatser. När anställda kan påverka sitt arbete och det finns en tydlighet kring mål, förväntningar, ansvar och visioner minskar stressen och engagemanget ökar. Delaktighet kräver att det finns kända och fungerande kanaler för information, dialog, feedback, frågor etc. Därför kan det vara bra att mäta exempelvis möjligheterna för anställda att komma med idéer och kritik, om informationen når ut till alla, vilka kanaler och forum det finns för diskussioner och meningsutbyten m.m.
• Strategiskt arbetsmiljöarbete. På arbetsplatser med en hög frisknärvaro finns det goda insikter i och kontroll över hur arbetsmiljön påverkar de anställdas hälsa. Det sker ett systematiskt arbete för att identifiera, analysera och följa upp de faktorer som påverkar medarbetarnas hälsa och välmående. Både ledning och personalen samverkar för att kontinuerligt förbättra arbetsmiljön. Arbetsmiljöarbetet är också tydligt strukturerat så att alla vet hur det fungerar, vem som ansvarar för vad, vart man kan vända sig i olika situationer m.m. Olika faktorer som kan mätas i det här arbetet är till exempel kännedomen om de anställdas hälsonivå, möjligheterna till personligt stöd (HR, företagshälsa, hälsocoachning och rådgivning etc.), samt möjligheter och strategier för att främja medarbetarnas hälsa (friskvård, hälsorådgivning m.m.).

Ta tempen på de anställda för en högre frisknärvaro

Vad som är genomgående för de här olika faktorerna och nyckeltalen för frisknärvaro är att de hela tiden kan kopplas till de anställda. Det är trots allt medarbetarna själva som har bäst insikt i hur pass bra ledarskap, arbetsmiljö, kommunikation m.m. fungerar, och hur det påverkar deras hälsa och välmående. Därför är det avgörande att fånga upp och mäta deras mående och åsikter för att kunna ha en bra koll på frisknärvaron. Det här går att göra via exempelvis hälsokartläggningar som inte bara undersöker den fysiska hälsan utan även faktorer som stress, kost, livsstil, välmående, de sunda faktorer som går att lyfta fram och utveckla m.m. Det går också att löpande ta tempen på medarbetarnas mående via digitala enkäter (exempelvis via mejlen) som tar upp den allmänna stämningen, stressnivåer, hur det har varit den senaste månaden m.m. Att löpande mäta måendet på det sättet gör det lättare att se och främja det friska på arbetsplatsen. Att lyssna på sina anställda är trots allt det bästa sättet att hålla koll på frisknärvaron.

Ladda ner vår guide om att omvandla riskfaktorer till friskfaktorer