Det här är arbetsgivarens skyldigheter för vårdkostnader

Det finns all anledning att hålla de anställda friska. Förutom att ingen vill vara sjuk eller råka ut för en skada så följer det med en massa kostnader i samband med hälsoproblemen. Kostnader som drabbar såväl den sjuke medarbetaren som arbetsgivaren och samhället. Vem är det då som står för vad? Vilka skyldigheter och kostnader har arbetsgivaren vid sjukfrånvaro, arbetsskada, rehabilitering m.m.? Här ska vi gå närmare in på vad som är arbetsgivaren ansvar och vilka vårdkostnader arbetsgivaren är skyldig att betala.

Kostnader för sjuklön

Om en medarbetare blir så pass sjuk att den inte kan arbeta är det arbetsgivaren som står för sjuklönen de första 14 dagarna. Rätten till sjuklön regleras av lagen om sjuklön. Sjuklönen är 80 procent av den arbetstagarens normala lön. Arbetsgivaren ska också göra ett karensavdrag motsvarande 20 procent av sjuklönen för en genomsnittlig vecka (det som brukade kallas för karensdag). Den innebär i praktiken att arbetsgivaren betalar sjuklön dag 2–14 när medarbetaren är sjuk.

Om medarbetaren är fortsatt sjuk efter 14 dagar tar Försäkringskassan över från och med dag 15 och är den som betalar ersättning till den som är sjuk. Det betyder dock inte att arbetsgivaren inte längre har några kostnader för sjukfrånvaron. Utöver sjuklönen betalar arbetsgivaren även de löpande kostnaderna för arbetsgivaravgifter, semesterlön och overheadkostnader (lokaler, utrustning, abonnemang etc.) som alltid kostar oavsett om medarbetaren jobbar eller är sjuk. Det är även vanligt att arbetsgivare betalar någon form av påbyggnadsersättning under sjuklönen beroende på vad kollektivavtalet säger. En vanlig procentsats är 10 procent av lönen under 90 dagar.

Kostnader för arbetsskada

En anställd kan även drabbas av en arbetsskada i eller till och från arbetet. Till arbetsskada räknas även arbetssjukdom, det vill säga att någon blir sjuk på grund av sitt arbete, till exempel på grund av tunga lyft, buller, farliga ämnen, stress och hög arbetsbelastning. Inträffar en arbetsskada har arbetsgivaren en skyldighet att göra en arbetsskadeanmälan till antingen Försäkringskassan eller till Arbetsmiljödomstolen.

Om den som har skadat sig blir sjukskriven på grund av arbetsskadan betalar arbetsgivaren sjuklön de första 14 dagarna. Arbetsgivaren har även en skyldighet att utreda vad som orsakade arbetsskadan och att genomföra åtgärder som förhindrar att skadan kan ske igen. Går det inte att åtgärda allt med en gång måste det finnas en handlingsplan för vilka åtgärder som måste genomföras och när de förväntas att vara klara. Det är arbetsgivaren som står för de här kostnaderna. 

I övrigt styrs ersättningar i samband med arbetsskada utifrån arbetsskade- och trygghetsförsäkringar beroende på kollektivavtal. Men det kan uppstå tvister mellan den skadade och arbetsgivaren som kan resultera i att arbetsgivaren behöver betala andra ersättningar beroende på skadans omfattning och orsak. Det finns även situationer där underlåtenhet att förhindra en skada kan leda till skadeståndsskyldighet för arbetsgivaren.

Kostnader för rehabilitering

Om en anställd får problem med att klara av sitt jobb på grund av sjukdom eller olycka kan den medarbetaren behöva rehabilitering för att kunna börja jobba igen. Arbetsgivaren har inte något ansvar för den mediciniska rehabiliteringen. Det vill säga för kostnaderna för mediciner eller vårdinsatser. Däremot har arbetsgivaren ett ansvar för den rehabilitering som inte är medicinisk. Till exempel:

• Arbetsanpassa arbetsmiljön för att motverka och förebygga sjukfrånvaro samt göra det möjligt för den som genomgår rehabilitering att återgå till arbetet igen.
• Anpassa arbetsuppgifter, arbetsmetoder eller arbetstider.
• Omfördela arbetsuppgifter.
• Utföra ändringar i den fysiska arbetsmiljön.
• Ta fram särskilda hjälpmedel eller utrustning som gör att den som genomgår rehabilitering kan börja jobba igen.
• Ta fram en plan för återgång i arbete.
• Skapa förutsättningar för arbetsträning, det vill säga att den anställde under rehabilitering i sin egen takt får träna upp sin förmåga att klara av sina arbetsuppgifter utan några krav på prestation.

Det är arbetsgivaren som ansvarar för kostnaderna för de här rehabiliteringsåtgärderna.

Kostnader för sjukvårdsförsäkring

Många arbetsgivare erbjuder sina anställda någon form av arbetsgivarbetald sjukvårdsförsäkring, det vill säga att arbetsgivaren betalar för till exempel sjukrådgivning, sjukvård, mediciner och läkarbesök. En arbetsgivarbetald sjukvårdsförsäkring är en gruppförsäkring där premien betalas av arbetsgivaren.

Kostnader för företagshälsovård

Arbetsgivaren har ett ansvar för att bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete samt för att erbjuda arbetsanpassning vid rehabilitering. Det här ansvaret kan kräva kompetens inom bland annat ergonomi, medicinisk kompetens för arbetsrelaterade sjukdomar och olycksfall, psykosocial kompetens och rehabilitering. Det är inte obligatoriskt att ha ett avtal med företagshälsovården, men om arbetsgivaren inte har någon egen kompetens inom de områden som krävs behöver arbetsgivaren upphandla företagshälsovård eller motsvarande kompetens utifrån.

Att samarbeta med en partner inom företagshälsa handlar dock om mer än att bara täcka upp bristande kompetens inom arbetsmiljöarbetet. Företagshälsan kan fungera som en strategisk partner som hjälper arbetsgivaren med bland annat arbetsmiljöfrågor, att förebygga fysisk och psykisk ohälsa på arbetsplatsen, underlätta återgång till arbete vid rehabilitering, utbildningar, hälsoundersökningar och rådgivning och ta fram arbetsmiljöpolicy.

Kostnaderna för att anlita företagshälsovård kan ses som en investering eftersom det är en partner som kan hjälpa till med det förebyggande hälsoarbetet, något som i sin tur förhindrar sjukfrånvaro, olycksfall och arbetsskador. Just det proaktiva hälsoarbetet är det mest strategiska för att förhindra att det uppstår vårdkostnader för arbetsgivaren. Det är alltid bättre för alla inblandade att agera innan någon blir sjuk eller skadar sig.