Så främjar ett proaktivt hälsoarbete den psykiska hälsan

Det är alltid bättre att arbeta proaktivt med hälsan på arbetsplatsen. Att förebygga hälsoproblem istället för att agera först när någon blir sjuk sänker inte bara sjukfrånvaron. Det kan även öka produktiviteten, främja trivseln och engagemanget samt göra arbetsplatsen mer attraktiv.

Det proaktiva hälsoarbetet är extra viktigt när det kommer till den psykiska hälsan. Går det att förebygga psykisk ohälsa samt kunna fånga upp de tidiga signalerna på att någon mår dåligt blir det möjligt att åtgärda den främsta orsaken till dagens sjukfrånvaro. Så här går det till.

Så går det att arbeta med proaktivt hälsoarbete

Ett proaktivt hälsoarbete fokuserar på förebyggande åtgärder som motverkar att de som jobbar på en arbetsplats skadar sig eller blir sjuka på grund av arbetsmiljön. Det kan till exempel gå ut på att upptäcka och åtgärda risker, mäta hälsan hos de anställda och uppmuntra till ett hälsosamt leverne. Här är några exempel på effektiva proaktiva åtgärder:

• Hälsokartläggningar som kontinuerligt mäter hälsan hos de anställda
• Analysera sjukfrånvarostatistik för att upptäcka mönster och problem
• Rutiner för att upptäcka tidiga tecken på ohälsa
• Friskvård
• Åtgärder och hjälpmedel för att förbättra ergonomin
• Stöd och uppmuntran till fysisk aktivitet
• Individuella hälsosamtal
• Individanpassad hälsorådgivning
• E-hälsa (digitala hälsoplattformar och andra digitala hälsolösningar)
• Utbildning för att skapa mer medvetenhet kring hälsa

Därför är proaktivt hälsoarbete extra viktigt vid psykisk ohälsa

Den vanligaste orsaken till sjukskrivning i Sverige i dagsläget är psykisk ohälsa. Sjukskrivningarna på grund av psykisk ohälsa ökade med 67 procent mellan 2010 och 2015. De genomsnittliga sjukskrivningstiderna är längre för de som drabbas av psykisk ohälsa. Det tar dessutom längre tid att komma tillbaka till jobbet. Ett annat problem med psykisk ohälsa är att den i regel innebär långa perioder av sjuknärvaro, det vill säga att den som mår dåligt fortsätter att gå till jobbet och presterar sämre.

Psykisk ohälsa har ofta flera bakomliggande orsaker, men en av de främsta anledningarna är stress på arbetet, till exempel på grund av för höga krav och för hög arbetsbelastning, dålig kommunikation eller bristande ledarskap. Det som skiljer psykisk ohälsa från många andra sjukdomar är att den tar tid. Det kan ta månader och till och med år från de första tecknen tills den drabbade mår så pass dåligt att det krävs sjukskrivning och rehabilitering.

En av de vanligaste diagnoserna är utmattningssyndrom. Det är vad vi tidigare brukade kalla för utbrändhet, det vill säga när långvarig stress utan möjlighet till återhämtning slutligen leder till sjukdom. Utmattningssyndrom har flera faser:

• De första varningstecknen på långvarig stress är bland annat mag- och tarmproblem, muskel- och huvudvärk, återkommande infektioner, sömnproblem och trötthet, nedstämdhet. Den här fasen kan pågå under lång tid, upp till flera år, då symtomen kommer och går.
• Om situationen inte förändras är det vanligt att hälsoproblemen byggs på med bland annat orkeslöshet, minnesproblem och koncentrationssvårigheter, plötsliga humörsvängningar, depression och yrsel.
• Får den drabbade ingen hjälp går utmattningssyndromet in i den akuta fasen med bland annat panikångestattacker, bröstsmärtor, svårighet att orientera sig och kommunicera. Här kan den drabbade inte längre arbeta eller fungera normalt och behöver sjukskrivas.
• Återhämtningsfasen kan pågå under lång tid. I regel minst 6 månader, men ibland kan den vara i flera år med kvardröjande symtom och stressintolerans.

Eftersom sjukdomsförloppet tar tid och förvärras gradvis är det viktigt att upptäcka de tidiga tecknen. Då går det att fånga upp den som har börjat må dåligt, finna orsakerna till problemet och gå in med rätt åtgärder. Just på grund av det här är det så viktigt med ett proaktivt hälsoarbete och förebyggande åtgärder när det kommer till att främja den psykiska hälsan.

Exempel på hur ett proaktivt hälsoarbete kan främja den psykiska hälsan

På en arbetsplats som arbetar förebyggande med hälsan finns det strategier och verktyg för att motverka och fånga upp ohälsa så tidigt som möjligt. Ett proaktivt hälsoarbete innehåller ofta flera olika delar. Här är några exempel på hur det kan se ut.

• Hälsosamtal. Om en medarbetare är utsatt för långvarig stress och börjar känna av de tidiga tecknen kanske den personen inte tar det på allvar, men ändå känner att det vore bra att prata om det. Ett proaktivt verktyg kan då vara att arbetsplatsen erbjuder individuella samtal med en professionell hälsocoach. Medarbetaren kan prata fritt om sin hälsa och livssituation med någon utomstående. Hälsocoachen ser kopplingar mellan besvären och stress, och ger medarbetaren råd om hur det går att förändra situationen. Om det behövs kontaktas även arbetsgivaren så att alla tillsammans kan gå igenom vad som går att göra för att skapa balans i arbetsuppgifterna.
• Utbildade chefer. Om medarbetaren inte själv söker hjälp (vilket är vanligt vid psykisk ohälsa) kan den närmaste chefen känna igen de första symtomen om den är utbildad i stress och psykisk ohälsa. Chefen bjuder in till ett personligt medarbetarsamtal, frågar hur medarbetaren mår och tillsammans går det att göra förändringar för att eliminera stressen. Den utbildade chefen kan också hänvisa sin medarbetare till företagshälsan eller till en hälsocoach för hälsorådgivning och stresshantering.
• Analys av sjukfrånvaro. Långtidssjukskrivningar föregås ofta av återkommande kortare sjukfrånvaro. Finns det systemstöd för att få ut rapporter om sjukfrånvaron går det att fånga upp tecknen på att någon är i riskzonen för längre sjukfrånvaro och ge medarbetaren stöd.
• Hälsokartläggningar. Regelbundna hälso- och temperaturmätningar (till exempel i form av digitala enkäter via e-post) där personalen får svara på frågor om hur de mår fångar hela tiden upp signaler om hälsan på arbetsplatsen. Visar signalerna att stressnivån är hög kan arbetsgivaren agera tidigt och åtgärda problemen i arbetsmiljön innan någon blir sjuk.
• Hög hälsomedevetenhet. Har arbetsplatsen ett öppet och tillåtande samtalsklimat där det är naturligt att prata om hälsa skapas det insikt i hur stress och psykisk ohälsa påverkar människor. Det hjälper personalen att stötta varandra i hälsofrågor. Alla på arbetsplatsen vet också vilka möjligheter och rutiner som finns om någon mår dåligt.

Ett proaktivt hälsoarbete fångar inte bara upp de tidiga signalerna på ohälsa. Att främja den psykiska hälsan ökar medarbetarnas välmående och får dem att känna sig sedda och värderade, något som ökar trivseln och engagemanget. Det proaktiva hälsoarbetet skapar en långsiktig hälsomedvetenhet som leder till en friskare, starkare och gladare arbetsplats.