Healthylane Vi stärker medarbetarnas hälsa i hela organisationen

Vi ökar företagens lönsamhet genom att hjälpa medarbetare att optimera livsstilsfaktorer som är avgörande för att nå en individuellt optimal hälsa.

Våra abonnemang Kontakta ossVill bli kund

Lär dig att känna igen tecknen på belastningsskador och hur du motverkar dem

Hälsa

Lär dig att känna igen tecknen på belastningsskador och hur du motverkar dem

Lär dig att känna igen tecknen på belastningsskador och hur du motverkar dem

Ergonomi handlar om att anpassa arbetsmiljön och redskapen i den efter människan. Trots att det finns regler för arbetsmiljön och ergonomin på arbetsplatsen är det ändå många som drabbas av besvär på grund av påfrestande arbetsställningar. Enligt Arbetsmiljöupplysningen så anmäls det drygt 14 000 belastningsskador i Sverige varje år.

Ladda ner vår checklista om hur du säkerställer en ergonomisk arbetsplats för dina medarbetare

Det bästa sättet att motverka och förebygga den här typen av skador är kunskap. När du lär dig att känna igen de tidiga tecken på belastningsskador, förstår hur de uppstår och får insikt i hur du förebygger problemen kan du arbeta på ett sätt som är skonsammare mot din kropp. Här får du veta allt du behöver om belastningsskador och hur du motverkar dem.

Vad beror belastningsskador på?

Vår kropp behöver rörelse och variation. Den bör heller inte belastas för hårt. Belastningsskador uppstår i regel när vi gör någonting med kroppen som den inte mår bra av. Framför allt när vi gör det under en längre tid, till exempel dagligen på jobbet. De vanligaste orsakerna till belastningsskador i dag är:

  • Tunga lyft när kroppen belastas för mycket
  • Upprepade repetitiva rörelser
  • Obekväma, påfrestande och felaktiga arbetsställningar
  • Stress kan också bidra till belastningsskador eftersom stress leder till ökade muskelspänningar (framför allt i axlar och nacke) och brist på återhämtning

Det här kan orsaka skador i muskler, senor och leder. Främst då i nacken, ryggen och skuldrorna. Symtomen på belastningsskador är vanligtvis värk, låsningar, stelhet, spänningar, rörelseblockeringar, inflammationer m.m.

Belastningsskador kan uppstå på grund av en akut belastning eller en olycka, men det vanligaste är att de uppstår under en längre tid. Ibland tar det flera år att utveckla en belastningsskada. Till att börja med så märks inte problemet, men med tiden känns de tidiga besvären av, till exempel trötta muskler, värk och stelhet. Det är viktigt att reagera på de här tidiga signalerna att kroppen är fel- eller överbelastad. Då går det att ändra på de orsaker som lett till besvären innan de blir allvarligare och leder till sjukskrivning.

Olika belastningsskador och de symtom de har

Beroende på vad du har för typ av jobb och arbetsuppgifter kan du vara i riskzonen för olika typer av belastningsskador. Om du till exempel har ett skrivbordsarbete kan du råka ut för belastningsskador som musarm, och om du jobbar inom vården eller i industrin kan du få skador av tunga lyft. Här är några olika typer av belastningsskador, vilka symtom de har, och vad de beror på.

  • RSI (Repetivie Strain Injury) är det vi kallar för belastningsskada i Sverige. Den uppstår när vi överanvänder en viss del av kroppen, till exempel handen eller handleden. Själva rörelsen behöver inte vara skadlig i sig. Det är när samma rörelse upprepas under lång tid som skadan uppstår. De första tecknen på RSI är kortare perioder av smärta i kroppsdelen och ibland domnar den även bort. En del kan känna en brännande eller stickande känsla i kroppsdelen. Om överanvändningen fortsätter kommer smärtan att bli värre med tiden, och den som är drabbad kan börja känna sig svag i just den kroppsdelen. Personen kan till exempel ha svårt för att greppa saker om det är handen eller handleden som är skadad.
  • Ryggvärk. Det är många som lider av ryggvärk och det är inte alltid så enkelt att hitta orsaken bakom. Ryggen är en komplicerad mekanism där många ledytor och muskler ska samverka med varandra. Det vi vet är att ryggen är byggd för rörelse. Vi använder den i alla våra rörelser. Då belastas muskler, leder och diskar på ett balanserat sätt, och blodcirkulationen förser musklerna med syre. Problem med ryggen kan uppstå när vissa små muskelgrupper belastas hela tiden på grund att upprepade rörelser. Även om belastningen är liten. Då blir de musklerna trötta med tiden och börjar värka. Att ha ont i ryggen påverkar ofta hur vi använder kroppen. För att undvika smärtan i ryggen använder vi andra delar av kroppen mer, och kan med tiden utsätta även dem för överbelastning.
  • Nackont. Om du sitter mycket framför datorn och jobbar kan du belasta nacken om du sitter framskjuten eller framåtböjd. Det här är särskilt lätt hänt om du jobbar med en bärbar dator där skärmen hamnar för lågt. Om du sitter med böjd nacke under en längre tid belastas musklerna i nacken. Något som med tiden leder till stelhet och smärta i nacken. Det är även vanligt att det förekommer huvudvärk och trötta ögon i samband med nackproblem.
  • Musarm. Musarm är ett samlingsnamn för besvär i underarmen, handleden och handen. En vanlig orsak till besvären är att du utför ensidiga och repetitiva rörelser med armarna och axlarna under längre tid. Namnet kommer från just de upprepade rörelser vi gör när vi använder datormusen dagligen. De första tecknen på musarm är besvär i underarmen, handen, nacken eller axeln, till exempel värk, stelhet, trötthet, domningar, försämrad känsel och svaghet.
  • Karpaltunnelsyndrom är likt musarm men berör speciellt besvär med Karpaltunneln. Det är en kanal i handloven där den viktiga medianusnerven löper igenom. Besvären uppstår när Karpaltunneln belastas (något som är vanligt vid datorarbete) och nerven kommer i kläm. De första tecknen är att det uppstår domningar och stickningar i händerna, framför allt på nätterna. En del får även nedsatt känsel i handen och har svårt att få grepp och tappar saker oftare. Framför allt brukar tummen tappa sin styrka.
  • Tennisarmbåge är en skada där det gör ont i muskelfästena på armbågens utsida. Smärtan kommer från att du har överansträngt eller skadat just de här muskelfästena. Det är en vanlig skada i samband med ensidiga, repetitiva rörelser, till exempel de som liknar att såga och spika. Andra symtom på tennisarmbåge är att du känner dig svagare i handen när du greppar någonting större, att det gör ont även när du vilar och att du har svårt att räta ut armen på morgonen när du vaknar.

Andra vanliga belastningsskador är problem med knän, höfter och axlar. Precis som med de flesta andra belastningsskador märker du till att börja med av problemen på att du börjar få ont och känna dig stel i den kroppsdel som är drabbad.

Så förebygger och undviker du belastningsskador

Om du känner av några av de här tidiga tecknen på att du är drabbad av en belastningsskada behöver du se över hur du jobbar. Att känna av smärta, stelhet och domningar är signaler på att du använder din kropp på ett felaktigt sätt. Här är några goda råd och knep för hur du kan arbeta på ett skonsammare sätt och undvika belastningsskador.

  • Se över din arbetsplats ur ett ergonomiskt perspektiv. Är skärmen i rätt höjd eller måste du böja på nacken för att se den? Är bordet och stolen i rätt höjd så att du kan sitta rakt? Finns det hjälpmedel som minskar belastningen när du jobbar? Din arbetsgivare är skyldig att se till att arbetsmiljön är anpassad så att du inte skadas av den. Be om hjälp om du inte själv vet exakt vad du kan göra för att förbättra din arbetsplats ergonomiskt, till exempel av din chef, företagshälsan eller skyddsombudet.
  • Variera din arbetsställning så mycket du kan. Ställ dig upp och jobba om det finns möjlighet. Växla mellan att använda tangentbord och mus. Byt ut kontorsstolen mot en pilatesboll för en stund.
  • Ta många pauser då du gör det motsatta mot vad du gör i dina arbetsuppgifter. Det vill säga att om du sitter ned vid skrivbordet så reser du dig upp och sträcker på benen och resten av kroppen, och om du står och jobbar så sätter du dig ned och slappnar av i kroppen.
  • Träna upp de muskler som du inte använder i arbetet. Om du sitter mycket vid skrivbordet använder du främst kroppens framsida. Om du tränar upp din baksida förbättrar det din hållning och balansen i din kropp.
  • Arbeta aktivt och kontinuerligt med ergonomiska arbetsmiljöfrågor på din arbetsplats. Det kan handla om allt från att upptäcka risker och skaffa hjälpmedel till utbildning och pausgympa.

Ladda ner vår checklista om hur du säkerställer en ergonomisk arbetsplats för dina medarbetare

Så upprätthåller du hemmakontoret

18 maj

Hälsa

Tips från hälsocoachen - så upprätthåller du hemmakontoret

Två personer som skapar ett hjärta med händerna.

12 april

Hälsa

Därför behöver du uppdatera HLR-utbildningen med jämna mellanrum

Bild på en laptop.

6 april

Stress

Känn igen tecknen på utmattningssyndrom