Känn igen tecknen på utmattningssyndrom

Bästa sättet att undvika att bli sjukskriven på grund av utmattningssyndrom är att känna igen de tidiga signalerna. Då går det att förändra det som inte står rätt till och vända situationen till det bättre. Här får du veta vilka tecken du ska hålla ögonen öppna efter.

Känn igen tecknen på utmattningssyndrom

Utmattningssyndrom är ett tillstånd där den som drabbas upplever orkeslöshet och en extrem trötthet. Tidigare kallade vi det här för utbrändhet eller att gå in i väggen. Numer används diagnosen utmattningssyndrom (UMS) för det här tillståndet.

Orsaken bakom utmattningssyndrom är långvarig stress som orsakar både fysiska och psykiska symtom. Att bli sjuk i UMS slutar ofta i långtidssjukskrivning eftersom återhämtningen tar tid. Det är också vanligt att den som drabbats är mer stresskänslig under en lång tid efteråt, och kan behöva anpassa sina arbetsuppgifter eller rent av byta jobb.

Utmattningssyndrom är ett tillstånd som sker gradvis, men om du känner igen tecknen i ett tidigt stadie går det att vända situationen till det bättre innan den slutar i sjukskrivning.

Det här är utmattningssyndrom

Om du utsätts för stress och påfrestningar under en längre tid, och inte får tillräckligt med återhämtning, kan du drabbas av utmattningssyndrom. Vid en stressfull situation omprioriterar din kropp energi och funktioner så att du snabbt kan agera. Att gå på högvarv på det sättet är tänkt som en kortvarig reaktion som sedan övergår i återhämtning. I dag kan dock stressfulla situationer pågå under en mycket lång tid, månader och år, och då överbelastas kroppen vilket ofta leder till utmattningssyndrom.

Långvarig stress kan bland annat bero på saker i arbetslivet, till exempel för mycket att göra och för lite resurser, brist på kontroll och inflytande, vantrivsel, konflikter och kränkande behandling samt brist på ordning och tydlighet. Stressen kan även komma från privatlivet, till exempel vid separationer, ekonomiska problem, ändrad livssituation (flytt, barn etc.), arbetslöshet och ensamhet.

Att gå in i väggen är en lång process där problemen gradvis blir värre. Därför är utmattningssyndromet indelat i tre faser:

• Förstadiet. Här börjar den långvariga stressen visa sig i olika fysiska och psykiska symptom, till exempel värk, magproblem, sömnproblem, minnes- och koncentrationssvårigheter och humörsvängningar. Det är de första signalerna på att du är överbelastad och behöver återhämtning. Uppmärksammar du de här tecknen kan du göra de förändringar som behövs för att återfå balansen mellan stress och återhämtning.
• Akutstadiet. Många reagerar på de första tecknen med att känna skuld och få dåligt samvete av att inte orka med lika mycket. Istället för att vila känner de att de behöver öka på tempot för att kompensera, inte sällan på bekostnad av sömn och umgänge. Då kommer de slutligen att hamna i akutfasen. Det är vad vi brukar kalla för att gå in i väggen. Då är det så illa att det inte lägre går att fungera i vardagen. Vanliga sysslor som att laga mat, umgås och prata, betala räkningar, läsa m.m. blir oöverstigliga hinder. Det är här utmattningssyndromet kräver sjukskrivning, behandling och rehabilitering.
• Återhämtningsfasen. Efter akutfasen behövs en längre återhämtningsperiod. Behandlingen och rehabiliteringen består av till exempel vila, terapi och samtalsstöd, läkemedelsbehandling, fysioterapi och arbetsträning. Det tar i regel lång tid att komma tillbaka till samma nivå som tidigare.

De vanligaste tecken på utmattningssyndrom

Genom att känna igen tecknen i den första fasen går det att göra de förändringar som behövs för att undvika att hamna i akutfasen. Hur de tecknen yttrar sig kan variera från person till person, men det finns många återkommande symptom på långvarig stress. Här är några av de vanligaste fysiska, psykiska och kognitiva tecknen på utmattningssyndrom.

• Brist på energi. Du känner dig alltid trött oavsett hur mycket du än sover. Du har dålig med ork, allt tar emot och du känner dig oföretagsam och omotiverad. Orkeslösheten är även mental och du behöver mycket återhämtning och tysthet efter normala sysslor som umgänge och fritidsaktiviteter.
• Sömnproblem. Du har svårt för att komma till ro och somna även om du känner dig trött, och du vaknar ofta under natten.
• Minnes- och koncentrationssvårigheter. Du får svårt för att hänga med och behålla uppmärksamheten. Att läsa någonting eller att delta i ett samtal blir en utmaning. Du glömmer lätt självklara saker (namn, åtaganden, möten, var nycklarna är osv.) Du får svårt för att tänka långsiktigt och att planera.
• Stresskänslighet. Alla krav känns för stora. Du får problem med att göra saker under press. Du blir lätt överväldigad och frustrerad, även av sådant som i vanliga fall är småsaker.
• Värk. Långvarig stress för i regel med sig spända muskler som aldrig får chansen att slappna av. Efter ett tag börjar de här spända musklerna att värka. Smärta i huvud, axlar och nacke är vanliga tidiga symptom på utmattningssyndrom.
• Humörsvängningar. Du känner dig lättirriterad och labil. Din stubin blir kortare och allt upplevs som frustrerande. Ena stunden är du arg utan tydlig orsak, nästa ledsen, sedan skamsen osv.
• Infektionskänslighet. Vid stress nedprioriteras immunförsvaret. Därför drabbas du lätt av infektioner och kan dras med ständiga förkylningar.
• Fysiska besvär. Vanliga kroppsliga reaktioner på långvarig stress är bland annat mag- och tarmproblem, förändrad aptit, hjärtklappning, tryck över bröstet, yrsel, minskad sexlust, ljud- och ljuskänslighet.
• Depressiva symtom. Du drabbas av ångest, oro, nedstämdhet, skuld- och skamkänslor, hopplöshet, panikångest, känslor av otillräcklighet m.m.
• Självmedicinering. Du tröstar dig med till exempel mat, alkohol och läkemedel.

Om du vill testa dig själv och se hur stressad du är så finns det ett självskattningsverktyg på webben. Det kallas KEDS (Karolinska Exhaustion Disorder Scale 9), och är 9 frågor som ett forskarlag från Karolinska institutet i Stockholm tagit fram så att vem som helst enkelt kan uppskatta sin situation. Testet ger ingen diagnos men resultatet kan visa om det behövs förändringar i livet för att undvika att drabbas av utmattningssyndrom.

Du kan göra KEDS-testet här.

Ladda ner vår checklista om hur ni minskar sjukfrånvaron!