Vad gör du om någon behöver första hjälpen på arbetsplatsen?

Snabb hjälp när någonting händer kan utgöra skillnaden mellan liv och död. En arbetsplats ska kunna ge första hjälpen, men inte alla vet vad som gäller. Här får du veta vilka kunskaper och vilken utrustning du behöver när det händer något på arbetsplatsen.

Vad händer om någon på din arbetsplats blir akut sjuk eller om det händer en olycka? Kan du ge första hjälpen vid ett sådant tillfälle eller vet du vem på din arbetsplats som kan?

Vid en olycka eller en akut sjukdomssituation är det viktigt att alla vet vad som ska göras och att åtgärderna sker snabbt. De insatser som ges omedelbart när någonting händer kan vara avgörande för liv och hälsa. Men för många råder det ändå en osäkerhet kring vad som gäller för första hjälpen på arbetsplatsen.

Här får du veta allt du behöver om ansvar, lagar och regler, utbildning, utrustning m.m. när det kommer till första hjälpen på jobbet.

Vad innebär första hjälpen?

Första hjälpen på arbetsplatsen styrs av Arbetsmiljölagen och föreskriften AFS 1999:07 – Första hjälpen och krisstöd. (Du kan ladda ned och läsa föreskriften här.) Där finns detaljerna för de hjälpåtgärder som behövs för att återställa och upprätthålla livsviktiga kroppsfunktioner när det sker ett olycksfall eller vid akut sjukdom.

Föreskriften definierar första hjälpen så här:

• De hjälpåtgärder som vid olycksfall och akut sjukdom omedelbart måste vidtas på plats för att återställa och upprätthålla livsviktiga kroppsfunktioner eller för att hindra vidare skadeutveckling.
• De åtgärder i form av ögonspolning och nödduschning som måste vidtas för att hindra vidare skada efter stänk, översköljning eller liknande.
• De åtgärder som behöver vidtas för att så snabbt som möjligt få den skadade eller sjuke under medicinsk vård.

Första hjälpen handlar alltså om att arbetsplatsen ska ha den utbildning, utrustning och beredskap som krävs för snabba åtgärder.

Vem har ansvaret för första hjälpen på arbetsplatsen?

Det är arbetsgivaren som har det övergripande ansvaret för arbetsmiljön, och därmed även att uppgifterna inom första hjälpen är organiserade och fördelade på lämpliga personer. Kort sagt, för att alla vet vem som ska göra vad om någonting händer.

Enligt föreskrifterna ska det på varje arbetsställe finnas den beredskap och de rutiner för första hjälpen som behövs med hänsyn till verksamhetens art, omfattning och särskilda risker. I praktiken innebär det att arbetsplatsen har en plan och en beredskap för första hjälpen. Framför allt handlar det om att medarbetarna känner till den planen. Var finns utrustningen? Vem gör vad? Var finns information om hur första hjälpen går till? Vem har kunskaper för att ge första hjälpen, till exempel HLR (hjärt- och lungräddning)? Det är arbetsgivarens ansvar att alla på arbetsplatsen kan svaren på de här frågorna.

Så här förbereder du dig

För att kunna följa föreskrifterna och ha en god beredskap vid första hjälpen behövs det framför allt två saker: kunskap och utrustning.

När det gäller utrustningen så säger föreskrifterna att utrustning för första hjälpen skall finnas i tillräcklig omfattning vid alla arbetsställen. Utrustningen skall vara anpassad efter riskerna i verksamheten. Den ska även vara varselmärkt med skylt och vara lätt att komma åt. Det innebär att varje arbetsplats själv måste bedöma vilken utrustning som behövs beroende på vilka risker som finns, till exempel ögonspolning om det finns kemikalier, förband och blodstoppare vid risk för sår och skärskador. Utrustningen ska dessutom testas, underhållas och fyllas på vid behov.

Föreskrifterna säger också att det ska finnas tillräckligt många personer med kunskap i första hjälpen. De kunskaperna ska även hållas aktuella. Det finns inga exakta regler kring hur många det är som behöver kunna första hjälpen, hur utbildningen ska se ut, eller hur ofta den behöver uppdateras. Men när det kommer till kunskaper och utbildning finns det några viktiga punkter som bör ingå i första hjälpen-kunskaperna på alla arbetsplatser.

• Hur utrustningen används. Förband och ögonspolning gör inte så mycket nytta om det inte finns någon som vet hur de ska användas. Finns det en hjärtstartare på arbetsplatsen behöver det finnas kunskap om hur den används.
• L-ABC. Det står för livsfarligt läge, andning, blödning och chock-cirkulationssvikt. L-ABC handlar om hur du och de andra på arbetsplatsen ska tänka, bedöma och agera när det sker en olycka eller ett akut sjukdomstillstånd, till exempel att ta reda på om den drabbade bör ligga kvar eller flyttas till en säkrare plats, kontrollera andning och luftvägar och se tecken på chock-cirkulationssvikt.
• HLR. Hjärt- och lungräddning är en insats som ges för att hålla igång andningen och hjärtverksamheten när någon har drabbats av hjärtstopp. Det här är en mycket viktig åtgärd som kan rädda liv. I Sverige drabbas cirka 10 000 personer av plötsligt oväntat hjärtstopp varje år. I de flesta fall sker det utanför ett sjukhus, och utan HLR-behandling är en dödlig utgång högst sannolik. Utbildning i HLR är ett väldigt viktigt inslag i första hjälpen på en arbetsplats.

Viktiga saker att tänka på när det gäller första hjälpen på arbetsplatsen

• Första hjälpen handlar om att jobba aktivt. Gör den till en del av ert systematiska arbetsmiljöarbete (SAM). Då kan ni kontinuerligt granska, bedöma och följa upp vad som behövs för att kunna ge första hjälpen på ett effektivt sätt. Samtidigt blir det lättare att se vilka risker som finns på arbetsplatsen samt vilken kunskap och utrustning som krävs för att förhindra dem.
• Ha information om viktiga uppgifter väl synlig, till exempel uppgifter om var första hjälpen-utrustningen finns, vem som kan ge första hjälpen, viktiga telefonnummer, adress och vägbeskrivning till arbetsplatsen.
• Ta fram rutiner och ansvar för första hjälpen, till exempel vem som ska ha vilka kunskaper, hur ofta ni ska utbilda och öva, vem som kontaktar ambulans och anhöriga. Dokumentera och se till att alla känner till rutinerna.
• I den mån det går, ta reda på om det finns någon på arbetsplatsen som lider av till exempel diabetes, allergier eller hjärtproblem. Ta sedan reda på vilka insatser som behövs vid insulinkänningar, anafylaktisk chock m.m.
• Utbilda så många som möjligt. Tänk om någon drabbas av hjärtstopp när den som kan HLR är borta? Se till att alla kan hjärt- och lungräddning. Det är kunskaper som räddar liv.
• Ta gärna hjälp av exempelvis företagshälsovården eller någon annan rådgivare inom vårdområdet för att få hjälp med utbildning, att anpassa första hjälpen-insatserna efter arbetsplatsen, insikter m.m.
• Kunskap är en färskvara. Utbildningar som till exempel HLR behöver både övas och repeteras så att ni verkligen har nytta av kunskaperna om det händer något.