Vad har arbetsgivaren för ansvar vid psykisk ohälsa på arbetsplatsen?

Den psykiska ohälsan har blivit en av de vanligaste orsakerna till sjukfrånvaro. Varför uppstår psykisk ohälsa på arbetsplatsen? Och vad har arbetsgivaren för ansvar? Här får du veta vad som gäller och hur det går att förbättra den psykiska hälsan hos de anställda.

I dag är psykiska diagnoser den vanligaste orsaken till sjukskrivningar i arbetslivet. Allt fler drabbas av psykisk ohälsa på grund av stress och andra psykosociala orsaker på arbetsplatsen. Därför är det viktigt att förstå och förebygga den psykiska ohälsan på arbetet.

Psykisk ohälsa kan upplevas som ett luddigt begrepp. Därför ska vi här gå igenom hur psykisk ohälsa ser ut på arbetsplatsen, vad den beror på, vad arbetsgivaren har för ansvar och hur det går att få in arbetet med att motverka den psykiska ohälsan i det systematiska arbetsmiljöarbetet.

Hur kan psykisk ohälsa på arbetsplatsen se ut?

I samband med att den psykiska ohälsan har blivit allt vanligare på arbetet har Arbetsmiljöverket tagit fram nya föreskrifter (AFS 2015:4) för organisatorisk och social arbetsmiljö. De föreskrifterna förtydligar hur psykisk ohälsa på arbetsplatsen kan se ut. De tar också upp arbetsgivarens ansvar och vad arbetsgivare och arbetstagare ska göra inom ramen för det systematiska arbetsmiljöarbetet.

När det kommer till riskerna med den psykosociala arbetsmiljön tar föreskrifterna upp tre områden där det går att göra mycket för att motverka psykisk ohälsa:

• Ohälsosam arbetsbelastning för arbetstagarna. Mycket av den stress som orsakar psykisk ohälsa på jobbet kommer från att ha för mycket att göra och inte nog med tid och resurser att möta kraven. Resurserna måste anpassas efter kraven i arbetet. Det ska finnas möjlighet till återhämtning och blir det för mycket ska det finnas möjlighet att ändra på arbetssätt och omprioritera.
• Arbetstider. I många jobb ingår det skift- och nattarbete samt uppdelade arbetspass. Utöver det så har teknikutvecklingen och nya arbetssätt fört med sig förväntningar på att vara ständigt nåbar. Det här för med sig en risk för psykisk ohälsa som behöver tas hänsyn till och tid för återhämtning behöver planeras in i arbetspassen.
• Kränkande särbehandling får inte accepteras på arbetsplatsen. Det behöver finnas tydliga riktlinjer och rutiner för hur kränkande särbehandling ska hanteras, bland annat för hur de som drabbats kan få hjälp.

Så ser arbetsgivarens ansvar ut

Poängen med de nya föreskrifterna är att reglerna blir anpassade till den moderna arbetsmiljön och de risker som kan finnas i den. Föreskrifterna flyttar också fokus från individen till organisationen. På det stora hela blir reglerna tydligare för arbetsgivaren så att det blir lättare att motverka den psykiska ohälsan på arbetsplatsen.

Föreskrifterna är ett komplement till det systematiska arbetsmiljöarbetet som alla arbetsgivare är skyldiga att bedriva. Det innebär att arbetsgivaren ska undersöka, riskbedöma, åtgärda och följa upp även den organisatoriska och sociala arbetsmiljön.

Föreskrifterna detaljstyr inte arbetsgivaren eftersom det ser så olika ut mellan olika branscher, yrken och arbetsplatser. Istället beskriver de ansvaret mer övergripande. Så här beskriver föreskrifterna arbetsgivarens ansvar när det kommer till den sociala arbetsmiljön:

• Arbetsgivaren ska se till att chefer och arbetsledare har kunskaper i hur man förebygger och hanterar ohälsosam arbetsbelastning. De ska även ha kunskaper kring hur man förebygger och hanterar kränkande särbehandling. Arbetsgivaren ska se till att det finns förutsättningar att omsätta dessa kunskaper i praktiken.
• Arbetsgivaren ska ha mål för den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Målen ska syfta till att främja hälsa och öka organisationens förmåga att motverka ohälsa. Arbetsgivaren ska ge arbetstagarna möjlighet att medverka i arbetet med att ta fram målen samt se till att arbetstagarna känner till dem.
• Arbetsgivaren ska se till att de arbetsuppgifter och befogenheter som tilldelas arbetstagarna inte ger upphov till en ohälsosam arbetsbelastning. Resurserna ska anpassas till kraven i arbetet.
• Arbetsgivaren ska se till att arbetstagarna känner till vilka arbetsuppgifter de ska utföra, vilket resultat som ska uppnås med arbetet, om det finns särskilda sätt som arbetet ska utföras på, vilka arbetsuppgifter som ska prioriteras när tillgänglig tid inte räcker till samt vem arbetstagarna kan vända sig till för att få hjälp och stöd för att utföra arbetet. Arbetsgivaren ska även säkerställa att arbetstagarna känner till vilka befogenheter de har.
• Arbetsgivaren ska vidta åtgärder för att motverka att arbetsuppgifter och arbetssituationer som är starkt psykiskt påfrestande leder till ohälsa hos arbetstagarna.
• Arbetsgivaren ska vidta de åtgärder som behövs för att motverka att arbetstidens förläggning leder till ohälsa hos arbetstagarna.
• Arbetsgivaren ska klargöra att kränkande särbehandling inte accepteras i verksamheten. Åtgärder ska vidtas för att motverka förhållanden i arbetsmiljön som kan ge upphov till kränkande särbehandling. Arbetsgivaren ansvarar också för att det finns rutiner för hur kränkande särbehandling ska hanteras.
• et här ansvaret och arbetsgivarens skyldigheter gäller även när arbetstagarna jobbar hemifrån. Arbetsgivaren ska alltid göra en riskbedömning.

Vilket stöd har arbetsgivaren i arbetet med att motverka den psykiska ohälsan?

Även om det har blivit tydligare kring vad som gäller angående psykisk ohälsa på arbetsplatsen så kan det ändå vara en utmaning att arbeta med de här frågorna. Det är ett nytt område och det kan vara svårt att veta var man ska börja.

Arbetsmiljöverket har gett ut en vägledning som ger arbetsgivarna konkreta råd och exempel på hur de kan jobba med att förhindra och motverka den psykiska ohälsan på jobbet. Den heter Den organisatoriska och sociala arbetsmiljön – viktiga pusselbitar i en god arbetsmiljö, och kan laddas ned här.

Det är även viktigt att olika parter på arbetsmarknaden, exempelvis bransch- och utbildningsorganisationer och företagshälsovården, är med och stöttar arbetsgivarna i deras arbete med de här frågorna. Att samarbeta med en hälsopartner som har expertis inom det här området kan vara till stor hjälp, bland annat genom att utbilda chefer och anställda, vara med och göra riskbedömningar, föreslå insatser och åtgärder, ge rådgivning och stöd och kartlägga personalens fysiska och psykiska hälsa.

Att arbeta systematisk och proaktivt för att motverka psykisk ohälsa är inte bara ett viktigt arbete med att hålla personalen och organisationen frisk. Det är ett strategiskt arbete som i längden skapar engagemang och glada anställda. Ett arbete som inte bara handlar om regler och ansvar, utan också om att skapa en sund arbetsplats där alla trivs och strävar efter att göra sitt allra bästa.

Ladda ner vår checklista om hur ni minskar sjukfrånvaron!