Healthylane Vi stärker medarbetarnas hälsa i hela organisationen

Vi ökar företagens lönsamhet genom att hjälpa medarbetare att optimera livsstilsfaktorer som är avgörande för att nå en individuellt optimal hälsa.

Våra abonnemang Kontakta oss

Svenska kommuner och landsting har sänkt sjukfrånvaron. Knepen heter tidiga insatser och rehabilitering. Så här har de lyckats.

Sjukfrånvaro

Tidiga insatser sänker sjukfrånvaron

Som arbetsgivare är det viktigt att arbeta förebyggande för att kunna hindra och förkorta sjukfrånvaro. En hög sjukfrånvaro påverkar dels produktionsnivån och kvaliteten på arbetet, men det är även känt att arbetsplatser med mycket sjukfrånvaro får svårigheter att rekrytera ny kompetens. Eftersom det här är en strategisk utmaning för Sveriges kommuner och landsting har flera av dem gjort undersökningar och satsningar för att förbättra arbetsmiljön och minska sjukfrånvaron. Resultatet av de insatserna kan vara till stor nytta för alla arbetsplatser och arbetsgivare. De lyckade insatserna handlar om att identifiera riskgrupper, sätta in tidiga insatser och att satsa på rehabilitering.

Så hittar du och identifierar riskgrupperna

När man pratar om att sjukfrånvaron ökar handlar det ofta om att det är den längre sjukfrånvaron som blir vanligare och även längre rent tidsmässigt. Medan det här naturligtvis inte är bra, finns det även tydliga signaler på vem det är som är på väg att drabbas av en lång sjukfrånvaro. Projektet Arbetsmiljö och Hälsa i Fokus har tittar närmare på vilka det är som främst hamnar i långa sjukskrivningar och undersökningen visade ett tydligt mönster:

  • Medarbetare som har en upprepad korttidsfrånvaro fortsätter antingen att ha en hög kort frånvaro eller så hamnar de i en längre sjukskrivning. Med en upprepad korttidsfrånvaro menar man fler än tre sjuktillfällen under en tolvmånadersperiod.
  • Två tredjedelar av alla längre sjukskrivningar föregås av upprepad korttidsfrånvaro. 67 procent av de som går in i en längre sjukfrånvaro har haft minst 3 korta sjukfall inom de senaste 12 månaderna.

Varför det ser ut så här beror med stor sannolikhet på att den största delen av de långa sjukskrivningarna beror på psykisk ohälsa. Främst då stressrelaterad utmattning (det vi brukar kalla för utbrändhet). Den upprepade korta sjukfrånvaron är en varningssignal för en utmattning som växer sig allt svårare för den drabbade. Den som är på väg att bli sjuk hinner inte återhämta sig från belastningen på jobbet och behöver sjukdagar för att den inte orkar gå till jobbet. Till slut orkar inte den utmattade personen längre, går in i väggen och hamnar i en längre sjukfrånvaro.

Att snabbt upptäcka de som är i den här riskgruppen och att tidigt kunna gå in med stöd, hjälp och lämpliga åtgärder, är en viktig framgångsfaktor för att minska sjukfrånvaron. Med rutiner som varnar när någon har en upprepad sjukfrånvaro går det att förebygga och sänka sjukfrånvaron. En typ av insats som visat sig vara effektiv är att cheferna har medarbetar- eller omtankesamtal med alla medarbetare som har fler än 3 sjuktillfällen under en 12-månadersperiod. De samtalen kan handla om till exempel rådgivning kring stress och utmattning, stöd och guidning kring en sund livsstil eller att arbetet behöver ses över och anpassas eller ändras.

Riktad rehabilitering gynnar processen tillbaka till arbete

Ett annat framgångsrikt sätt att tackla de långa sjukskrivningarna är med individanpassad rehabilitering och arbetsanpassning. Den typen av insatser gör att den som har blivit sjuk snabbare kan komma tillbaka i arbete igen. Rehabilitering handlar om att utföra olika åtgärder av medicinsk, social eller arbetslivsinriktad art. Där den mediciniska rehabiliteringen handlar om att bota den sjukdom som orsakar sjukfrånvaron går den arbetslivsinriktade rehabiliteringen ut på insatser för att den drabbade ska kunna klara av sitt arbete och komma tillbaka till arbetet igen.

Det som är viktigt vid rehabilitering är att den sjuke snabbt får tillgång till rätt slags behandling och resurser beroende på sina individuella behov. Att göra rehabiliteringen riktad och individanpassad gör att de som drabbats får just den hjälp den behöver, och därmed kan komma tillbaka i arbetet så snabbt som möjligt. Som stöd i det här rehabiliteringsarbetet har kommunerna och landstingen i satsningarna använt sig av så kallade rehabiliteringskoordinatorer. Deras uppgift är att ge ett koordinerande individanpassat stöd till de medarbetare som är i risk för sjukskrivning eller befinner sig i en pågående sjukskrivning och är på väg tillbaka i arbete. Det koordinatorerna gör rent praktiskt är att informera, ge rådgivning, coacha både den sjuke och dess chef och inte minst vara ett stöd i dialogen mellan medarbetaren, chefen, vården och Försäkringskassan. De gånger en rehabilitering kör fast kan rehabiliteringskoordinatorn utreda vad det beror på och ge förslag på nya åtgärder som får den sjuke tillbaka i arbete igen.

En del av rehabiliteringsarbetet kan vara arbetsanpassning. Om det är något i arbetet som har lett fram till sjukfrånvaron behöver det åtgärdas för att undvika att den sjuke inte går tillbaka till samma arbetssituation som ledde till sjukdomen. Arbetsanpassning kan handla om förändringar i den fysiska, psykiska eller sociala arbetsmiljön, till exempel:

  • Att ta in arbetshjälpmedel, arbetsstöd eller tekniska hjälpmedel
  • Se över lokaler och arbetsmiljö. Ändra på arbetstider och arbetsuppgifter.
  • Se över organisationen och arbetsfördelningen
  • Erbjuda arbetsträning eller andra arbetsuppgifter
  • Ge möjlighet kompetensutveckling som leder till arbetsuppgifter som passar den anställdes fysiska, psykiska eller sociala förutsättningar bättre

Stöd till arbetsplatser med hög sjukfrånvaro

Det är inte bara den sjuke som kan behöva stöd och coachning. När kommunerna och landstingen satsade på att sänka sina sjuktal gav man också ett särskilt stöd till de arbetsplatser som hade problem med höga och ökande sjuktal, till exempel genom att kartlägga arbetsmiljön och arbetsbelastningen, ge cheferna extra stöd för att kunna granska och åtgärda arbetsplatsrelaterade orsaker till sjukskrivning. När arbetsplatserna identifierar sina riskfaktorer görs det i dialog med chefer och medarbetare. Sedan hjälps man även åt att hitta de bästa åtgärderna för att eliminera de riskfaktorerna. Följt av en tät dialog kring de förbättringar man gör.

Både de tidiga insatserna, rehabilitering och stödet till arbetsplatserna kan få mycket hjälp på vägen av företagshälsan eller andra stöttande hälsopartners. Det är inte alltid arbetsgivaren har den kompetens eller de resurser som behövs för att vända sjuktalen, då kan proffs på hälsa och rehabilitering vara just den partner som behövs för att hitta igen de som mest behöver hjälp, och för att vända sjukfrånvaron.

Certico blogg - Så känner du igen stressymptomen

29 apr

Stress

Så känner du igen stressymptomen

Så kan du som chef minska sjukfrånvaron

22 apr

Sjukfrånvaro

Så kan du som chef minska sjukfrånvaron

Så förebygger du psykisk ohälsa och utmattningssyndrom på jobbet.docx

15 apr

Psykisk ohälsa

Så förebygger du psykisk ohälsa och utmattningssyndrom på jobbet