Healthylane Vi stärker medarbetarnas hälsa i hela organisationen

Vi ökar företagens lönsamhet genom att hjälpa medarbetare att optimera livsstilsfaktorer som är avgörande för att nå en individuellt optimal hälsa.

Våra abonnemang Kontakta ossLäs mer

Certico blogg - Så känner du igen stressymptomen

Stress

Så känner du igen stressymptomen

I dag är det psykisk ohälsa som ligger bakom en väldigt stor del av sjukfrånvaron och den förmodligen vanligaste formen av psykisk ohälsa är stressrelaterade besvär. Om du utsätts för stress under en längre period utan möjlighet till återhämtning finns risken att du med tiden drabbas av utmattningssyndrom. Om du går in i väggen på grund av långvarig stress kan det sluta i en lång sjukskrivning och en lång väg tillbaka. För att kunna få bukt med stressen i livet, och vända situationen till det hälsosammare, är det viktigt att känna igen tecknen på att du är drabbad av långvarig stress. När du vet vilka de vanligaste symtomen på stress är kan du reagera på dem och ta itu med de bakomliggande orsakerna till varför du lider av stress, innan det slutar i en sjukskrivning. Sjukdomsinsikt är din väg till ett friskare liv.

Stress – kroppens försvarssystem

Stress är faktiskt någonting helt naturligt. Om du ställs inför en fara säger din hjärna till din kropp att omprioritera funktioner och energi för att bättre kunna fly från eller möta faran. Men stressreaktioner är menade att vara korta och tillfälliga, för att sedan följas av vila och återhämtning. I det liv som vi lever i dag är de stressreaktioner vi ställs inför ofta av en mer långvarig karaktär, eller återkommande. Det kan till exempel vara att det är för hög belastning på jobbet. Det innebär att kroppens tillfälliga omprioriteringar blir vardag och då kan stressen börja påverka hälsan negativt om situationen inte förändras.

Här är de vanligaste symtomen på att du är drabbad av långvarig stress.

  • Du är både trött och rastlös samtidigt. Stress dränerar dig på energi och får dig att känna dig konstant trött, håglös och outvilad, även om du sover mycket. Samtidigt kan du ha väldigt svårt att koppla av. Stressen gör dig rastlös och du får svårt att sitta still och ta det lugnt. Det känns som om du alltid måste göra någonting, även om du inte har energin som krävs.
  • Du drabbas av muskelvärk. Stressen gör att dina muskler, framför allt de i nacke, axlar och rygg, ständigt är spända. Med tiden kommer det att resultera i muskelvärk och inflammationer eftersom musklerna aldrig får slappna av. Andra symtom på spända muskler är darrningar och att man gnisslar tänder.
  • Du lider av huvudvärk och yrsel. Om dina muskler är spända under en lång tid leder det ofta till huvudvärk och/eller migrän. De spända nackmusklerna kan också leda till yrsel när hjärnan får svårt för att tolka musklernas återkommande signaler.
  • Du har svårt för att sova. Även om du känner dig trött hela tiden har du svårt för att somna och när du väl har somnat vaknar du upp efter en kort stund. När det väl är dags att stiga upp känns det som om du inte har sovit någonting alls.
  • Magen krånglar. När kroppen omprioriterar din energi vid stress hamnar matsmältningen på sparlåga. Om det pågår för länge resulterar det i magproblem som exempelvis magkatarr, magsmärtor, kramper, svullen buk, förstoppning eller diarré.
  • Vikten varierar. Vid stress frigörs en rad med stresshormoner som påverkar kroppens funktioner, bland annat påverkas dina kolesterol- och blodsockernivåer. Det kan i sin tur leda till viktuppgång och att det lagras mer fett i buken. Andra tappar aptiten och går ned i vikt.
  • Immunförsvaret försämras. En annan kroppsfunktion som inte ses som viktig vid stress är ditt immunförsvar (din hjärna anser att din kropp behöver den energin till att fly eller kämpa). Om ditt immunförsvar blir nedprioriterat på grund av stress under en längre tid, leder det till en ökad känslighet för infektioner, till exempel att du ofta får förkylningar eller att småsår har svårt för att läka.
  • Du får problem med hud, hår och naglar. Stresshormonet kortisol påverkar hudens talgkörtlar, något som kan leda till att du får finnar och akne, men även utslag och eksem är vanliga stressreaktioner i huden. Stressen påverkar även hur din kropp tar upp näring och brist på mineraler samt vitaminer kan göra att dina naglar blir sköra och lätt bryts. Även håret drabbas, till exempel genom håravfall eller sprött och livlöst hår.
  • Du andas på ett annat sätt. Stressen gör att din andning blir snabbare och grundare. Det kan kännas som att du har svårt för att andas eller att du har ett tryck över bröstet och många drabbas av muntorrhet samt svårigheter med att svälja.
  • Du får kalla och svettiga händer. Stressen omfördelar blodet till de större musklerna och den minskade blodcirkulationen i händerna gör att du känner dig kall om fingrarna. Samtidigt försöker din kropp skydda dig mot överhettning i en stressituation, vilket gör att du kan börja kallsvettas och få fuktiga händer och fötter.
  • Sexlusten minskar. När du ställs inför en stressituation drar kroppen ner på fortplantningen för att använda den energin till andra saker. Det här leder ofta till en minskad sexlust och män kan drabbas av impotens.
  • Du får försämrade kognitiva funktioner. När du drabbas av stress anser din hjärna att du enbart ska fokusera på faran framför dig och resten av dina hjärnfunktioner sätts på sparlåga. Det här gör dels att du ser mer negativt på saker och ting (faror och hot blir viktigast), men även att ditt logiska tänkande blir sämre. Koncentrationen drabbas också och du kan ha svårt för att läsa, hålla fast vid tankar och hänga med i samtal. Även korttidsminnet blir lidande och du kan ha svårt för att komma ihåg de enklaste saker.
  • Ditt humör ändras. Det ständiga påslaget av stresshormoner påverkar även dina känslor. Många blir griniga och lättirriterade. Andra drabbas av nedstämdhet och brist på glädje och hopp, allting känns svårt och meningslöst. Det är också vanligt med oro och ångest vid långvarig stress och panikångestattacker kan dyka upp, ditt hjärta börjar slå hårt, du får svårt för att andas, börjar kallsvettas och känner okontrollerbar panik. Du kan även bli överkänslig för motgångar och ha svårt för att behålla humöret eller hålla tillbaka tårarna, även om det rör små problem. Många tacklar de här känslorna med tröstätande, godis eller alkohol.

Om du känner igen dig i de här symptomen är det en bra idé att börja fundera över stressen i ditt liv. Vad är det som gör dig stressad och vad går det att göra åt det? Har stressen redan börjat ta över i ditt liv kan allting kännas svårt och hopplöst. Då är det bra att prata med någon som kan stötta och hjälpa, till exempel din doktor eller företagshälsovården på din arbetsplats. Stöttande samtal kan ge bra vägledning, identifiera orsakerna till stressen, och ge dig verktyg för att förändra ditt liv och hantera stressen. Det går att må bättre.

Du kan göra ett stresstest framtaget av bland annat Norrlands Universitetssjukhus här.

Så kan du som chef minska sjukfrånvaron

22 apr

Sjukfrånvaro

Så kan du som chef minska sjukfrånvaron

Så förebygger du psykisk ohälsa och utmattningssyndrom på jobbet.docx

15 apr

Psykisk ohälsa

Så förebygger du psykisk ohälsa och utmattningssyndrom på jobbet

Minska den psykiska ohälsan på arbetet med en god social arbetsmiljö

8 apr

Psykisk ohälsa

Minska den psykiska ohälsan på arbetet med en god social arbetsmiljö