Hur kan jag förebygga psykisk ohälsa på arbetsplatsen?

Psykisk ohälsa blir ett allt större hälsoproblem, och den är i dag den vanligaste orsaken till sjukskrivning. Så här kan du som arbetsgivare förebygga den psykiska ohälsan på din arbetsplats. Den går att vända sjuksiffrorna till engagemang!

Hur kan jag förebygga psykisk ohälsa på arbetsplatsen?

Psykisk ohälsa är ett hälsoproblem som ökar starkt och som leder till allt fler sjukskrivningar. I dag står den psykiska ohälsan för 40 % av sjukskrivningskostnaderna och har blivit den vanligaste orsaken till sjukskrivning. Nästan en miljon svenskar i arbetsför ålder lider av någon slags psykisk ohälsa och en av två svenskar drabbas någon gång i livet.

Medan den psykiska ohälsan kan vara svårare att upptäcka och diagnostisera jämfört med de mer kroppsliga sjukdomarna, blir vi allt bättre på att se problemen i god tid. Inte minst tas det fram fler metoder för att förebygga den psykiska ohälsan på arbetsplatsen. Här är de bästa sätten att jobba proaktivt för att hjälpa medarbetarna att må bättre och minska sjukskrivningarna.

Vad menas egentligen med psykisk ohälsa?

När man pratar om psykisk ohälsa på jobbet är det nog många som främst tänker på stress, utbrändhet och utmattningssyndrom. Medan det är de vanligaste orsakerna till att medarbetare mår dåligt på insidan, är det långt ifrån det enda exemplet. Psykisk ohälsa är ett sammanfattande begrepp där det ingår såväl enklare problem, som sömnsvårigheter och oro, till allvarligare psykiatriska diagnoser som till exempel depression eller bipolär sjukdom. Utöver den allt mer vanliga stressen och dess följdsjukdom utmattningssyndromet är det här andra exempel på typer av psykisk ohälsa på arbetsplatsen:

• Oro och ångest
• Nedstämdhet
• Utmattningsdepression
• Sömnsvårigheter och trötthet
• Beroende och missbruk
• Krissituationer i livet (skilsmässa, sorg, etc.)
• Konflikter, kränkning och mobbing

Det som är gemensamt för de här olika typerna av psykisk ohälsa är att det är viktigt att upptäcka dem så fort som möjligt. Då går det att sätta in rätt stöd och vända situationen innan den slutar i sjukskrivning.

Så här förebygger du den psykiska ohälsan på jobbet Som arbetsgivare finns det mycket som du kan göra för att motverka den psykiska ohälsan på arbetsplatsen. Forskning och erfarenhet har visat vilka åtgärder som verkligen ger resultat i det förebyggande arbetet. Här är några beprövade och framgångsrika metoder i kampen mot den psykiska ohälsan.

• Jobba systematiskt med sociala investeringar. Att satsa resurser på ett genomtänkt sätt för att få resultat över tid ger mycket bättre resultat än att gå in med åtgärder när sjukskrivningen redan är ett faktum. Sociala investeringar innebär att man går in med tidiga insatser för att förbättra hälsan, och att man systematiskt mäter, utvärderar och följer upp sina insatser. Det gör att man ser effekten och kan prioritera det som lyckas. Dessutom är det viktigt att det här arbetet utgår från en policy. Det är känt att risken för psykisk ohälsa ökar om man inte har en policy kring den, eller om policyn inte omsätts till handling. Att jobba systematiskt med sociala investeringar säkerställer att arbetet med att motverka den psykiska ohälsan hela tiden fortlöper och utvecklas.
• Utbilda kring psykisk ohälsa. Att öka medvetenheten och kunskapen kring den psykiska ohälsans orsaker och symtom gör att den lättare går att förebygga och åtgärda i ett tidigt skede. Utbildade och medvetna chefer kan se de första tecknen och gå in med åtgärder och förändringar innan det resulterar i sjukdom. Ökad kunskap hos de anställda gör att de själva kan ta upp frågan så tidigt som möjligt men det ger även en bättre förmåga att ta hand om sig själv och sina kollegor.
• Ha ett öppet samtalsklimat. Forskning har visat att de friskaste arbetsplatserna har en bra och tillåtande kommunikation där alla kan komma till tals. Ett öppet samtalsklimat gör det lättare att prata om när saker känns tuffa eller när man mår dåligt. Tydliga kanaler och rutiner som gör att alla kan prata med varandra (och inte om varandra) bygger delaktighet och respekt, vilket i sin tur stärker den sociala arbetsmiljön. En öppen kommunikation gör också att cheferna i organisationen får en snabb och tydlig bild av vad som händer och kan gå in med tidiga åtgärder när problem uppstår.
• Uppmärksamma tidiga tecken. Många problem med psykisk ohälsa börjar i liten skala och växer sig allt större med tiden om ingenting görs. Känner man till de tidiga tecknen på psykisk ohälsa kan man redan i början av problemet gå in med stöd och hjälp som förbättrar det mentala välmåendet, innan det slutar i sjukskrivning. Vanliga tecken är bland annat: ökad sjukfrånvaro (personer med tre eller fler sjukfrånvarotillfällen under en tolvmånadersperiod är i riskzonen för långtidssjukskrivning), märkbart sämre prestationsförmåga och/eller försämrade kognitiva förmågor (minne, koncentration m.m.), nedstämdhet, att man håller sig undan och isolerar sig, utmattning och konstant trötthet, problem med att passa tider, humörsvängningar och förlorat sinne för humor.
• Kartlägg den psykosociala arbetsmiljön och skapa ett gott socialt klimat. Att kartlägga och följa upp hur det ser ut med arbetsbelastning och fördelning, ansvar och kontroll, relationer m.m. skapar en bra social arbetsmiljö. Vi vet att hög arbetsbelastning leder till stress och är en vanlig bakomliggande orsak till utmattningssyndrom, men den kan även leda till sämre relationer och dålig stämning på jobbet. Att kartlägga arbetsmiljön med bra verktyg gör att man snabbt kan åtgärda till exempel överbelastning och förebygga att den leder till psykisk ohälsa.
• Uppmuntra till motion. Att fysisk aktivitet har en positiv inverkan på kroppen och hälsan är väl känt. Att röra på sig regelbundet stärker kroppen och immunförsvaret samt minskar risken för många sjukdomar (hjärt- och kärlsjukdomar, cancer, diabetes m.fl.). Det ökar också den allmänna orken och motståndskraften. Det vi vet nu är att motion även är bra för den psykiska hälsan. Att röra på sig motverkar stress och gör oss mer stresståliga. Det blir lättare att orka med tuffa perioder på jobbet och de kognitiva förmågorna stärks. Fysisk aktivitet dämpar också upplevd stress, ångest och depression. Ett bra verktyg för att uppmuntra de anställda att röra på sig mer är ett erbjuda dem friskvårdsbidrag, en personalvårdsförmån som de anställda kan använda till olika typer av motion och friskvård. Bidraget kan även användas för mental friskvård som program för stresshantering, avslappning, mental träning m.m.
• Ta hjälp av företagshälsan. Att samarbeta med någon som är expert på fysisk och psykisk hälsa, till exempel genom medverkan vid medarbetarsamtal, utbildningar, utvärderingar, ta fram rutiner, utföra regelbundna hälsokontroller som även tar upp den psykiska hälsan, rådgivning vid insatser etc. är ett stort stöd i det förebyggande arbetet. Att få stöd av expertis som inte bara har de medicinska kunskaperna utan även har kännedom om arbetsplatsen och arbetets påverkan på hälsan gör att man upptäcker problem tidigt, kan gå in med rätt slags stöd, får bättre kännedom och man kan förbättra den psykosociala arbetsmiljön mer framgångsrikt.

Med ett systematisk och genomtänkt förebyggande arbete går det att minska det personliga lidandet och sjukskrivningarna samtidigt som man skapar ett bättre samarbetsklimat som ger större engagemang och mer tillfredsställda anställda. Det är alltid en bra investering att satsa på hälsan.