Förebygg psykisk ohälsa och bli en vinnare!

Den psykiska ohälsan ökar, och den kostar massor för alla inblandade. Men visste du att det inte bara går att förbygga den och minska sjukfrånvaron, det går till och med att vända orsakerna bakom den till ökad trivsel och produktivitet. Så här vänder du ohälsan till framgångar istället!

Förebygg psykisk ohälsa och bli en vinnare!

Ohälsa kostar alltid, både i personligt lidande och i kronor och ören. Det finns bara förlorare när sjukdomen slår till. I dag är det den psykiska ohälsan som växer starkast bland den arbetsföra befolkningen och nu är det den vanligaste orsaken till att man blir sjukskriven i Sverige. Nästan en miljon arbetande svenskar har någon typ av psykisk ohälsa, och 1 av 2 kommer att drabbas någon gång i livet. Med tanke på att det är en typ av ohälsa som ofta leder till långtidssjukskrivning finns det all anledning att vända den här utvecklingen.

Lyckligtvis finns det mycket du som arbetsgivare kan göra för att förebygga den psykiska ohälsan. Det finns vetenskapligt beprövade metoder som inte bara förbättrar den sociala arbetsmiljön och håller personalen frisk; att motverka psykisk ohälsa leder också ofta till högre engagemang och ökad trivsel på jobbet. Något som har en stor positiv inverkan på produktiviteten.  Alla vinner på att vi förebygger den psykiska ohälsan och här är de bästa metoderna för att göra det.

Hur mycket kostar den psykiska ohälsan egentligen?

När den psykiska ohälsan ökar drar naturligtvis även kostnaderna för den iväg. För tillfället beräknas samhällskostnaderna för den här typen av ohälsa att ligga på runt 70 miljarder kronor årligen. Det är även en tung kostnad för arbetsgivarna. Även om Försäkringskassan tar över ärendet efter sjukdag 14 finns det fortfarande kostnader för arbetsgivaren vid en långtidssjukskrivning, och räknar man på en anställd med medellön kostar ett halvårs sjukfrånvaro nästan 100 000 kronor. Blir medarbetaren sjukskriven i ett år kostar det arbetsgivaren närmare 140 000 kronor.

Eftersom psykisk ohälsa ofta föregås av mycket sjuknärvaro, då den drabbade jobbar långt under sin normala förmåga, finns det ytterligare dolda sjukkostnader. Forskare vid Linköpings universitet har beräknat att de här extrakostnaderna vid en långtidssjukskrivning landar på runt 100 000 kronor per sjukskriven medarbetare. Den siffran är beräknad på minskad produktivitet och ökat merarbete innan, under och efter sjukfrånvaron. Då har man inte ens tagit med svårberäknade faktorer som högre belastning för kollegor och chefer, ökad administration, extraresurser m.m. Lyckas man motverka den psykiska ohälsan undviker man alltså en ganska stor kostnad, så det finns all anledning att se den mentala friskvården som en strategisk fråga.

Riskfaktorer som man bör åtgärda och förebygga

Att gå till jobbet är i vanliga fall någonting positivt och hälsofrämjande. Det är bra för oss att känna att vi gör nytta, får använda vår kompetens och samarbeta med andra för att uppnå meningsfulla mål. När allt fungerar på jobbet är det en friskfaktor i livet som får oss att må bra. Men det kan också finnas riskfaktorer på arbetsplatsen som försämrar arbetsmiljön och ökar risken för psykisk ohälsa och sjukskrivning. Att förebygga den psykiska ohälsan handlar till stor del om att upptäcka och åtgärda de här riskfaktorerna. Här är de vanligaste, och vad man kan göra åt dem:

• Krävande arbete. När kraven överstiger ens förmåga blir man överbelastad, känner stress och upplever att man inte har kontroll över sitt arbete. Det här är skadligt för den psykiska hälsan och leder ofta till sjukskrivning. För att förebygga den här riskfaktorn behövs dels ett bra ledarskap som hela tiden stämmer av hur medarbetarna har det och snabbt åtgärdar när det blir för mycket. Utöver det behövs tydliga rutiner för vad företagsledningen gör för att få bukt med överbelastningen, till exempel prioritera och variera arbetsuppgifterna, tillföra mer personal eller kunskaper, ge ökade möjligheter till återhämtning m.m. Medarbetare i balans orkar mer.
• Dåliga utvecklingsmöjligheter. Människor behöver utmaningar för att må bra, få känna att man hela tiden växer och utvecklas. Får man inte det kan det leda till psykisk ohälsa. Att regelbundet erbjuda vidareutbildning och kompetensutveckling, möjligheten att kunna pröva på andra arbetsuppgifter och avdelningar samt andra sätt att utvecklas i sitt arbete och sin yrkesroll förebygger inte bara psykisk ohälsa, det leder också till mer kompetenta och engagerade medarbetare som kan ge mer i sitt arbete.
• Brist på inflytande och kontroll. Att känna att man inte har möjlighet att påverka sin situation leder till stress, uppgivenhet och nedstämdhet. Däremot känner de medarbetare som upplever att de har inflytande och kan styra sin situation mer kontroll och tillfredställelse. Den här riskfaktorn förebygger man genom att ha en öppen dialog mellan ledning och anställda samt genom att ha rutiner för att ge personalen ansvar och möjlighet att påverka. Det här är viktigt att ha med sig framför allt när det kommer till organisationsförändringar och annat förändringsarbete, som är en riskfaktor i sig. Kan personalen vara med och påverka i en sådan situation minskar inte bara förvirringen och stressen, det kan även leda till en mer lyckad förändringsprocess.
• Konflikter och mobbing. Att utsättas för kränkningar, trakasserier och hot eller bara känna att man inte har stöd från sina chefer och kollegor, är naturligtvis inte bra för det psykiska välmåendet. Det finns flera sätt att förebygga det här, till exempel att ha en policy mot kränkande särbehandling, rutiner för arbetsplatssamtal där alla kan komma till tals, ge cheferna resurser att kunna se och stötta alla sina medarbetare, skapa en inkluderande och sund arbetsplatskultur där olika åsikter kan accepteras utan att det leder till konflikter, förebygga stressituationer som försämrar relationerna m.m. Att satsa på sammanhållningen på arbetsplatsen leder dessutom till bättre samarbeten, mer kreativitet och en mer effektiv gemensam problemlösning.
• Dålig psykosocial arbetsmiljö. När arbetsmiljön brister dyker det upp riskfaktorer som de vi räknat upp här ovan. En bra arbetsmiljö skapar man genom ett systematiskt arbetsmiljöarbete. Det innebär att organisationen hela tiden mäter, utvärderar, justerar och förbättrar sitt arbete på ett strukturerat och kontinuerligt sätt. Ett systematiskt arbetsmiljöarbete är en bra strategi som inte bara minimerar riskfaktorerna, utan även skapar en trygg, välmående och trivsam arbetsplats där alla mår bra och presterar på topp.

Friskfaktorer att satsa på

Friskfaktorer som har en förebyggande och främjande effekt på den psykiska hälsan är minst lika viktiga att satsa på som det är att åtgärda riskfaktorerna. Friskfaktorerna fungerar nästan som ett mentalt vaccin och stärker det psykiska välbefinnandet samtidigt som det ökar engagemanget. Här är några friskfaktorer att satsa på:

• Bra ledarskap. Ledarskapet har en mycket stor inverkan på hur de anställda mår. Goda chefer ser helheten och inte bara produktionsmålen; de visar förtroende istället för att detaljstyra. De är även lyhörda och empatiska, ser alla medarbetare, lyssnar på dem och följer upp. De hjälper även medarbetarna att utvecklas och växa i sin yrkesroll.
• Öppen och tillåtande kommunikation. Friska arbetsplatser kännetecknas ofta av att de har en stor öppenhet och rutiner där alla kan göra sig hörda, samtalsklimatet är tillåtande och alla känner sig delaktiga och löser problem gemensamt.
• Balans mellan insats och belöning. Att ge medarbetarna belöning för sina insatser, till exempel genom uppskattning, erkännande och uppmärksamhet stärker dem och ökar engagemanget. Det är även bra med feedback, att få höra vad man gör bra och var man kan utvecklas så att man känner sig motiverad i sitt jobb.
• Rättvis och respektfull behandling. Att alla behandlas schysst och med respekt skapar bra stämning, hög trivsel och en bra arbetsmiljö.
• Fysisk aktivitet. Att röra på sig är inte bara bra och stärkande för kroppen, motion gör oss även mer stresståliga, förbättrar våra kognitiva förmågor och dämpar upplevd stress, ångest och depression. Uppmuntra och belöna sunda levnadsvanor och erbjud gärna stimulans som till exempel friskvårdsbidrag. Då orkar alla mer.
• Förebyggande vårdinsatser. Att få stöd av experter på fysisk och psykisk hälsa i arbetslivet, till exempel företagshälsovården, är ett bra stöd i det förebyggande arbetet och kan verkligen förbättra den psykosociala arbetsmiljön. De kan medverka vid medarbetarsamtal, hålla utbildningar, upptäcka risker, hålla regelbundna hälsokontroller som även fokuserar på den psykiska hälsan, erbjuda rådgivning och stresshantering etc. Inte minst har de kompetensen att upptäcka problem på ett tidigt stadium och kan komma med förslag på lämpliga insatser innan problemen slutar i psykisk ohälsa och sjukskrivning. Det är lättare att skapa en sund arbetsplats med en kunnig partner.

Det här är bara några förslag på hur man förebygger psykisk ohälsa på arbetsplatsen. Det viktiga är att organisationen tar frågan på allvar och hela tiden utvecklar sitt arbetsmiljöarbete för att skapa en sundare social arbetsmiljö. En hållbar arbetsplats är en lönsam arbetsplats och det finns bara vinnare när vi satsar på hälsan.