Vad ska jag tänka på om mina anställda blir sjukskrivna?

Det är aldrig roligt att bli sjuk. Inte för den anställde som inte bara känner sig krasslig utan även förlorar en del av sin inkomst på kuppen, och det är inte kul som arbetsgivare heller när man dels förlorar en duktig medarbetare under sjukfrånvaron, och dels får stå för en del av kostnaderna för sjukskrivningen. Det är också en hel del regler och rutiner att hålla reda på som arbetsgivare eftersom ansvaret och kostnaderna delas med Försäkringskassan beroende på hur länge medarbetaren är sjuk. Det kan bli mycket att tänka på och därför ska vi här reda ut vem som ansvarar för vad, vilka perioder som gäller och andra viktiga saker att tänka på som arbetsgivare när en anställd blir sjukskriven.

Ladda ner vår checklista!

När en anställd blir sjuk – dag 1-14

Det är du som arbetsgivare som står för sjuklönen de första 14 dagarna en anställd inte kan arbeta på grund av sjukdom. Den här sjuklöneperioden regleras av sjuklönelagen och den räknas i kalenderdagar, inte arbetsdagar. När en medarbetare känner sig så pass sjuk att det inte går att arbeta anmäler den anställde det till sin arbetsgivare och då är det här som gäller:

• Sjuklönen under de första 14 kalenderdagarna ska motsvara 80 % av lönen. Arbetsgivaren ska göra ett karensavdrag på 20 % av sjuklönen för en genomsnittlig vecka.
• Den anställda måste sjukskriva sig till sin arbetsgivare för att ha rätt till sjuklön. Arbetsgivaren är inte skyldig att betala sjuklön om medarbetaren har varit sjuk innan sin anmälan, även om det finns läkarintyg. Undantag för det här är om den anställde inte har haft möjlighet att sjukanmäla sig, till exempel på grund av akut sjukdom, olycka eller operation.
• Rätten att få sjuklön vid sjukfrånvaro gäller från den första dagen medarbetaren börjar sin anställning. Rör det sig om en tillfällig anställning som varar kortare än en månad måste den sjuka medarbetaren ha arbetat minst 14 kalenderdagar för att ha rätt till sjuklön.
• Om medarbetaren är borta från jobbet längre än sju kalenderdagar behöver personen i fråga lämna ett läkarintyg för att få fortsatt sjuklön. Som arbetsgivare behöver du inte att betala ut sjuklön under den andra veckan förrän läkarintyget är inlämnat. Om det finns särskilda skäl kan du begära läkarintyg redan från första sjuklönedagen men du måste först ansöka om det hos Försäkringskassan.
• När medarbetaren kommer tillbaka till jobbet igen ska personen lämna en skriftlig sjukförsäkran som fungerar som underlag för beräkningen av sjuklönen.
• Om den anställde som har varit sjuk insjuknar igen inom fem kalenderdagar efter att ha kommit tillbaka till jobbet ska inget nytt karensavdrag göras.

När en anställd blir sjuk – dag 15-90

Om någon anställd är sjuk längre än 14 dagar ska du som arbetsgivare inte längre betala sjuklön. Från och med dag 15 ska den anställda istället kontakta Försäkringskassan för att ansöka om sjukpenning, men även om det är Försäkringskassan som tar över efter två veckor finns det fortfarande några saker som du behöver tänka på som arbetsgivare.

• Till att börja med har du som arbetsgivare ett ansvar att anmäla till Försäkringskassan när en medarbetares sjukskrivning varar längre än 14 kalenderdagar. Det gör du enklast här på deras hemsida.
• Många kollektivavtal ger den sjuke rätt till en ersättning från arbetsgivaren utöver sjukpenningen från Försäkringskassan. Den här ersättningen ligger vanligtvis på 10 %. Hur länge den här påbyggnadsersättningen betalas ut beror på vilket avtal man har.
• Om den anställde är sjuk på ett sätt så att man kan anta att sjukdomen kommer att vara längre än 60 dagar ska du som arbetsgivare ta fram en plan för hur medarbetaren ska kunna återgå till arbetet. Planen ska tas fram senast 30 dagar från det att sjukskrivningen började och den ska ta upp det rehabiliteringsarbete och de stöd samt åtgärder som behövs för att medarbetaren ska kunna börja jobba igen. På Försäkringskassans hemsida finns det guider för hur man tar fram en sådan plan.
• Du som arbetsgivare kan även ansöka om bidrag för arbetsplatsinriktat rehabiliteringsstöd och för att ta in experthjälp. Här kan du läsa mer om det bidraget.
• Om det står klart att medarbetarens hälsotillstånd innebär att det inte går att återgå till arbetet ens med rehabiliteringsstöd behöver du inte ta fram den här planen.

Om en anställd är sjuk längre än 90 dagar

När en medarbetare är sjuk under en längre period är det Försäkringskassan som utreder och bedömer om personen kan återgå till arbetet eller om det behövs andra åtgärder. Det är dock fortfarande du som arbetsgivare som ansvarar för de eventuella åtgärder som behövs på arbetsplatsen för att medarbetaren ska kunna börja arbeta igen. I övrigt gäller det här vid sjukskrivningar som varar längre än 90 dagar.

• Försäkringskassan utreder och bedömer om din medarbetare kan börja jobba igen helt eller delvis, antingen med sina vanliga arbetsuppgifter eller med något annat lämpligt arbete som du kan erbjuda. Rätten till sjukpenning gäller bara om den anställde inte kan göra något arbete alls på er arbetsplats.
• Du som arbetsgivare ska hålla löpande kontakt med din medarbetare under sjukfrånvaron och så långt som det är möjligt även anpassa arbetsuppgifterna (och även arbetstiderna och arbetsplatsen) för att göra det möjligt att börja jobba igen. Alternativt undersöka om det finns något annat arbete som den sjukskrivna kan göra för att lättare kunna börja arbeta igen. Som arbetsgivare behöver du även delta i de avstämningsmöten som Försäkringskassan kallar till.
• Kan medarbetaren inte komma tillbaka till jobbet trots alla åtgärder med rehabilitering, anpassning, omplacering m.m. och du som arbetsgivare önskar att medarbetaren ska lämna sin anställning, ska du ge besked om det så fort du får veta att det har tagits beslut om hel sjukpenning utan tidsbegränsning.

Arbetsgivarens rehabiliteringsansvar

Som arbetsgivare har du ett rehabiliteringsansvar som innebär att du är skyldig att bidra till att den medarbetare som är sjukskriven kan återfå sin arbetsförmåga igen. Det kan ibland vara otydligt hur långt det ansvaret sträcker sig men här är några tips:

• Ditt ansvar gäller för åtgärder som kan göras på arbetsplatsen och gäller inte den mediciniska rehabiliteringen
• Ditt ansvar gäller för åtgärder som innebär att medarbetaren kan börja jobba hos dig igen, men inte för återgång till arbete hos någon annan arbetsgivare
• Om rehabiliteringen är klar, eller om den av någon anledning har stannat av, kan du som arbetsgivare ta initiativ till ett rehabiliteringsmöte med den sjuke, Försäkringskassan, läkare, fackförbund m.fl. för att driva saken vidare

Sjukskrivningar innebär mycket lidande, problem och kostnader för alla inblandade. Det bästa sättet att undvika dem är att ha rutiner för ett systematiskt arbetsmiljöarbete som skapar en god arbetsmiljö och förebygger olyckor och sjukdom. Det är också viktigt att ha rutiner för hur man fångar upp och hjälper någon som mår dåligt redan på ett tidigt stadium. Ju fortare du som arbetsgivare kan stötta och hjälpa, desto lättare är att det att förebygga sjukskrivningar.