Vad är psykisk ohälsa - vi reder ut begreppen

Vi hör allt oftare om att den psykiska ohälsan ökar och att allt fler blir sjukskrivna på grund av den, men vad är egentligen psykisk ohälsa? Det kan låta som ett luddigt begrepp, och ska vi kunna förebygga den psykiska ohälsan och få människor att må bättre, behöver vi först reda ut vad det här begreppet innebär samt varför så många blir sjuka på det här sättet.

Psykiska besvär eller psykisk sjukdom?

När man pratar om psykisk ohälsa använder man det som ett samlingsbegrepp som omfattar såväl mildare psykiska besvär, som nedstämdhet eller oro, som psykiatriska diagnoser som exempelvis schizofreni och bipolär sjukdom. För att lättare kunna definiera psykisk ohälsa har världshälsoorganisationen WHO även definierat begreppet psykisk hälsa och beskriver det som ett tillstånd av mentalt välbefinnande där individen kan förverkliga sina egna möjligheter, klara av vanliga påfrestningar, arbeta produktivt och bidra till samhället samt känner glädje och må bra både när personen är själv och tillsammans med andra.

Psykiska besvär kan vara normala reaktioner på jobbiga situationer i livet (närståendes sjukdom eller bortfall, ekonomiska problem, konflikter, höga krav och stress och så vidare). Besvären är ofta övergående men ibland kan det ta tid. Det är viktigt att vi inte sjukdomsförklarar normala känslomässiga reaktioner i livet. Samtidigt kan en normal känsloreaktion gå över i allvarligare psykiska besvär, till exempel när nedstämdhet på grund av en jobbig livssituation varar en längre tid och i allt större utsträckning inverkar på livet (man börjar isolera sig socialt, har svårt att jobba och sköta normala sysslor etcetera) och då går över i en depression som kräver behandling. Besvär som inte fångas upp i tid kan alltså övergå i allvarligare problem.

Allvarlig psykisk ohälsa och psykiska sjukdomar kan verifieras utifrån olika diagnossystem. De två vanligaste är WHO:s International Classification of Diseases (ICD) och American Psychiatric Associations manual DSM. I Sverige används ICD för att ställa diagnoser inom den svenska sjukvården. Man brukar säga att psykisk sjukdom karaktäriseras av förändrade tankar, beteenden och känslor, till exempel att man tvångsmässigt tvättar händerna ofta eller hör röster, i kombination med obehag och nedsatt funktion.

Trots att det finns riktlinjer är det svårt att definiera psykisk ohälsa på ett tydligt sätt. Det som dock är viktigt, oavsett om det rör sig om övergående besvär eller en diagnos, är att man upptäcker problemet så tidigt som möjligt så att en passande behandling kan sättas in. Att fånga upp någon vars besvär är på väg in i en allvarligare ohälsa eller att ställa rätt diagnos på någon med en psykisk sjukdom, gör att det går att minska och förhindra psykiskt lidande, nedsatta funktioner och till och med en för tidig död. Inte minst går det att leva ett normalt liv med en korrekt och tidig diagnos samt behandling, någonting som alla vinner på.

Så mycket kostar den psykiska ohälsan

Statistiken visar att den psykiska ohälsan ökar i Sverige, något som ställer till med mycket skada både för den som blir sjuk och för samhället i övrigt. Stiftelsen Forska!Sverige har sammanställt siffror för hur många som drabbas i dag och hur det påverkar samhället:

• Närmare en miljon svenskar i arbetsför ålder har någon form av psykisk ohälsa. Hälften av alla svenskar kommer att drabbas någon gång i livet. Kvinnor drabbas oftare än män.
• Antalet sjukskrivningar på grund av psykisk ohälsa ökade med 67 procent mellan 2010 och 2015. Psykisk ohälsa är i dag den vanligaste orsaken till att man blir sjukskriven i Sverige och den står för 40 procent av de totala sjukskrivningskostnaderna.
• Kostnaderna för den psykiska ohälsan i Sverige beräknas ligga på 70 miljarder kronor per år. Den totala samhällskostnaden för enbart depressionssjukdomar ökade från 16 till 33 miljarder kronor mellan 1997 och 2005.
• Förutom kostnaderna för samhället och för arbetsgivarna drabbas den som insjuknar mycket hårt. Nedsatt livskvalitet, social isolering, diskriminering med mera, är väldigt vanligt i samband med psykisk ohälsa. Depression är dessutom en hög riskfaktor bakom självmord, som i dag är den vanligaste dödsorsaken i åldersgruppen 15-44 år.

Så förebygger vi den psykiska ohälsan

Den psykiska ohälsan är alltså den vanligaste orsaken till sjukskrivning, den kostar mycket i såväl i kronor och ören som i personligt lidande, och dessutom så ökar den. Det finns alltså väldigt goda anledningar till att förebygga den psykiska ohälsan på så många sätt som möjligt. Eftersom det är ett brett begrepp som omfattar många olika tillstånd behövs många olika åtgärder. En av de absolut vanligaste orsakerna till att så många blir sjukskrivna är dock stressrelaterad psykisk ohälsa som utbrändhet, utmattningssyndrom och utmattningsdepression. Här finns det mycket man som arbetsgivare och chef kan göra för att skapa en sund psykosocial arbetsmiljö som ger välmående medarbetare. Här är några tips på hur man förebygger och förhindrar psykisk ohälsa på jobbet:

• Prata om och utbilda kring psykisk ohälsa. När någon mår dåligt mentalt kan det vara svårt att känna igen symtomen om man inte har kunskap. Det kan också vara svårt för den drabbade att prata om hur man mår på grund att man tycker att det känns konstigt och skamligt. Om chefer och anställda har grundläggande kunskaper kring vad psykisk ohälsa är och hur den kan se ut blir den lättare att upptäcka på ett tidigt stadium. Dessutom öppnar insikterna upp för ett tillåtande klimat där alla kan berätta hur de mår och få rätt sorts stöd.
• Var uppmärksam på tidiga tecken. När någon är på väg att drabbas av psykisk ohälsa kan det till exempel märkas i form av ökad sjukfrånvaro, lägre prestation och motivation, återkommande trötthet och nedstämdhet, humörsvängningar, och beteendeförändringar. Tala på ett stöttande sätt med den som uppvisar symtom och berätta vilka möjligheter det finns för att få stöd.
• Ha rutiner i arbetsmiljöarbetet för att upptäcka, behandla, förebygga och följa upp psykisk ohälsa. Det går att spara mycket både gällande personligt lidande och ekonomiska kostnader om man har ett systematiskt arbetsmiljöarbete som hindrar personer från att drabbas av mentala besvär. Ha även planer för hur man håller kontakten under en längre sjukskrivning och hjälper den som drabbats att komma tillbaka till arbetet.
• Ju tidigare insats, desto lättare är det att hjälpa någon som drabbats av psykisk ohälsa. Att samarbeta med en hälsopartner som kan erbjuda bland annat sjukvårdsrådgivning och hälsoanalyser gör det möjligt att ge rätt stöd i rätt tid till de som är på väg att bli sjuka. Det går också att få tillgång till praktiska verktyg i det förebyggande arbetsmiljöarbetet, som till exempel digital hälsoplattformar som fokuserar på hälsofrämjande och förebyggande insatser samt kan indikera psykisk ohälsa på ett tidigt stadium.

Det viktigaste för att förebygga den psykiska ohälsan är att vi vågar prata om den, får mer kunskaper om hur den ser ut samt har bra verktyg för att motverka och hantera den. Då kan vi tillsammans skapa förutsättningar för friska medarbetare och friska företag.